Media och material

Slutrapporten Vänerlaxens fria gång – två länder, en älv

Jämfört med tidigt 1800-tal finns i dag sannolikt mindre än fem procent kvar av lekbestånden av Klarälvslax och Klarälvsöring. Den vilda Klarälvslaxens möjlighet att leva, vandra och föröka sig i sin miljö kan ses som en indikator för väl fungerande ekosystem, eftersom den kräver miljöhänsyn som gynnar många andra hotade arter, naturmiljöer och samhällsintressen.

Länsstyrelsen Värmland och Fylkesmannen i Hedmark presenterar slutrapporten av projektet Vänerlaxens fria gång. I drygt tre år har Sverige och Norge samarbetat om ett stort antal studier och åtgärder. Syftet har varit att på lång sikt bygga upp det vilda beståndet av Klarälvslax genom att utreda möjligheter och konsekvenser av att återintroducera laxen i Norge. Samtidigt gynnas övrig biologisk mångfald och åtgärderna bidrar till att uppfylla kraven enligt EU:s ramdirektiv för vatten och art- och habitatdirektivet.

Slutrapporten visar historisk och ny kunskap om Klarälvslaxbeståndet, andra skyddade och hotade arter, ekologisk status, miljöproblem och underlag till åtgärdsprogram.

– Ett genomförande av det åtgärdunderlag som finns i rapporten bedöms ge många positiva effekter. En av dessa är att Klarälven-Trysilelva-Femundselva med biflöden blir en av Skandinaviens laxrikaste med cirka 12000 lekande vildlaxar per år, säger landshövding Kenneth Johansson.

Prioriteringen i arbetet kommer framöver att ligga på att vidta åtgärder för att öka fiskens uppvandring vid Forshaga kraftstation, öka överlevnaden hos nedströmsvandrande fisk, införa miljövänlig vattenreglering, och när så är möjligt, återintroducera Klarälvslax i Trysilelva och Femundselva.

 

Slut rapport- Vänerlaxens fria gång- två länder en älv

Slut rapport- Vänerlaxens fria gång- två länder en älv Pdf

 

 

Vänerlaxen föreläser

Projektet Vänerlaxen fria gång är ute och föreläser, igår 13 november fick Forshaga akademin ett besök av Pär Gustafsson en av projektledarna för projektet och den 22 medverkade projektet i Vattnets alla värden. 

Även under dagen Vattnets alla värden höll Pär Gustafsson i föredraget. Föredraget fick mycket uppmärksamhet till och med av självaste Björn Risinger GD för Havs- och vatten myndigheten, som gjorde ett twitter inlägg om föredraget.

Björn Risingers inlägg finns att läsa under följande länk https://twitter.com/bjorn_risinger/status/392581643229093888

ForshagaAkademin

 

Olika teorier om varför fisken minskar i norra Vänern

Värmlands folkblad publicerade den 18 februari en intervju med yrkesfiskarna Måns Bagge och Göran Fransson (senare även en intervju med Grete Algesten Vattenhandläggare Länsstyrelsen i Värmland). I intervjuen berättar Måns bagge och Göran Fransson om sin oro över att det har hänt något i vattendragen närmast klarälvsdeltat.  Enligt yrkesfiskarna har det skett en minskning med ca 90 procent av fiskfångsterna de senaste sju-åtta åren.  Minskiningen tror Måns Bagge och Göran Fransson beror på Polyaluminiumklorid som används vid reningsverken för att fälla ut fosforet som kan orsaka övergödning.

Länsstyrelsen i Värmland är också djupt oroad över situationen i de delar i norra Vänern som Måns Bagge och Göran Fransson berättar om. Men kan inte säga att minskningen av fångsterna beror på Polyaluminiumklorid som används vid reningsverken.  Minskningen kan bero på flera orsaker och det finns olika teorier om vad som skulle orsakat minskningen.

En teori förutom Polyaluminiumklorid är att under stora delar av 1900-talet var reningen på utsläppsvatten från reningsverk och fabriker längs Klarälven mycket dålig. Fiskbestånden växte och blev stora och fångsterna var goda där näringsrikt Klarälvsvattnet kom ut i Vänern. Nu är reningen bättre i reningsverken och fabrikerna längs Klarälven är nedlagda. Vattnet i Klarälven har blivit renare och är inte lika näringsrikt, fiskebestånden minskar av den orsaken att vattnet blivit mindre näringsrikt.

Länsstyrelsen skulle vilja göra en större undersökning av de minskade fiskbestånden för att ta reda på orsaken, men undersökningar kostar pengar och med minskade anslag från Havs- och vattenmyndigheten för 2013, finns inga medel över till att starta upp någon större undersökning och det är mycket synd.

Nedan finns länkar till intervjuerna med yrkesfiskarna Måns Bagge och Göran Fransson samt intervjuer med berörda personer vid Länsstyrelsen i Värmland.

Värmlands folkblad Yrkesfiskarna.

Värmlands flokblad Grete Algestad. 

Reportage i  SVT Värmlandsnytt. 

 

Uppdrag granskning synar laxpolitiken

Uppdrag granskning synar den svenska laxpolitiken som i decennier fokuserat på att hålla liv i ett tynande yrkesfiske på bekostnad av laxbestånden i Östersjön. Den svenska vildlaxen mår sämre än någonsin. Av åttio älvar som en gång hade lax är det en handfull kvar. Två av dem står ensamma för nästan hela Östersjöns återväxt. Hela laxfiskepolitiken beskrivs som ett haveri. Programledare: Karin Mattisson

Hela programmet går att se genom att följa följande länk svtplay uppdrag granskning.

 

//Jonas