Kanske bor du nära en sjö eller å? Kanske är den grön av flytande alger, eller kanske är vattnet klart men utan en enda fisk? De flesta har ett vatten som de känner lite extra för. Däremot är det få som vet att människor har suttit i Bryssel och Göteborg och beslutat om mål för alla Värmlands vatten. EU:s vattendirektiv gäller hela EU, och målet med vattendirektivet är att miljöproblemen i EU:s alla vatten ska vara ur världen senast år 2027 – redan om nio år. Bakgrunden till vattendirektivet var en stark oro för det elände som dålig vattenförvaltning kan leda till. Man såg framför sig skräckscenariet: Att Europas gröna näringar och dricksvattentillgångar skulle förstöras genom sänkt grundvatten, torka, skyfall, jordförlust, giftutsläpp, översvämningar och utdöende av fiskar och pollinatörer. Dessutom visste man att hälften av alla EU-medborgare uppgett att de bekymrar sig mycket för förorenade vatten. Att göra vattendirektivet till verklighet visade sig dock bli en utmaning. 

I oktober år 2000 fattades ett historiskt beslut: EU fick en gemensam lagstiftning för vattenmiljön. Både i Europa och i andra delar av världen finns exempel på vad en dålig omsorg om vattnet kan leda till. EU-kommissionens mål var att inget medlemsland skulle göra om dessa misstag. Om skadan redan var skedd, så skulle den repareras. Det beslutades alltså att alla vatten i hela EU ska nå samma mål: En god status, det vill säga ett tillstånd som ”endast ringa avviker från ett tillstånd som är opåverkat av människan”. Man bestämde från början att målet skulle vara nått år 2015.

Bråttom att nå målen

Här i Sverige infördes vattendirektivet i lagstiftningen år 2004, när det var elva år kvar innan målet skulle vara uppfyllt. Det betydde att det var bråttom redan från början, och lika bråttom blev det för många av EU:s övriga medlemsländer. Ganska snart började man skjuta på målen. I skrivande stund är det sagt att alla åtgärder i vattnen måste vara gjorda år 2021, och därefter ska man behöva vänta i maximalt sex år innan åtgärderna har lett till en god status. Om nio år ska alltså all övergödning vara ett minne blott. All försurning ska vara historia. Inga dammar eller fel lagda vägtrummor ska hindra fiskarnas vandring i vattendragen. Alla sjöar och vikar och åar ska ha en stor andel naturlig strand, med buskar och vass och ängar och sandstränder som översvämmas vid de tider naturen bestämmer. Det säger sig självt att detta inte är lätt att åstadkomma. Kanske kommer direktivet att förlängas, så att vi får mer tid på oss att nå målen? Ännu så länge vet ingen.

Lokala värderingar och centrala

Då vattendirektivet sjösattes visade det sig att ”vanliga människor” ute i EU inte alltid delade EU-kommissionens syn på problemen i våra vatten. Det uppstod en rejäl krock mellan vissa av riktlinjerna i direktivet och lokala värderingar. Ironiskt nog är en av grundbultarna i vattendirektivet att alla åtgärder ska förankras lokalt, och att lokal kunskap ska tas tillvara. Flera medlemsländer har dock inte klarat av att skapa en god förankring. Det kräver pengar och tid, och dessutom är det inte alltid lätt att förena lokala synpunkter med riktlinjer som är beslutade i Bryssel, och som EU-ländernas nationella styrande organ har lovat att följa.

Kritik från olika håll

Resultatet för Sveriges del är att införandet av vattendirektivet har bombarderats av kritik från flera håll samtidigt: Från lantbrukarhåll har man bland annat framhållit att det finns en klyfta mellan experter och vanligt folk, som måste överbryggas. Man har krävt bättre utredningar av var miljöproblemen har sin grund. Man har tagit upp att minskning av fosforläckage genom ökande arealer fånggrödor leder till minskad inhemsk livsmedelsförsörjning. Man har kritiserat att ägare av små vattenkraftverk ska behöva bära kostnaden för miljöåtgärder vid kraftverken. Från EU-kommissionen, å andra sidan, har man framfört kritik mot att Sverige ligger på sista plats bland EU-länderna när det gäller att ha koll på hur våra vatten egentligen mår. EU-kommissionen har också framhållit att Sverige har gjort på tok för lite för att skapa fria vandringsvägar för fisk. De har påpekat att våra åtgärdsprogram är för tandlösa och leder till för små verkliga förbättringar av vattenmiljön.

Vad kan du göra?

Finns det då något som du som privatperson eller företagare är tvungen att göra för att följa EU:s vattendirektiv?  Ja, men det kommer du att få information om genom ett eventuellt krav från din kommun eller länsstyrelse. Under de närmaste åren kommer kommunerna t ex att rikta åtgärder mot utsläpp från enskilda avlopp.  Om du har ett intresse för vatten och miljö finns det mycket du kan göra på frivillig basis för att förbättra miljön i dina hemmavatten. Du kan gå med i ett vattenråd, som är en sammanslutning av alla som har intressen i vatten inom samma avrinningsområde.

När det gäller läckage av fosfor och kväve har de flesta yrkesverksamma lantbrukare redan god kunskap. Du som har ett par hästar som hobby kanske vet lite mindre om dessa frågor. Du kan i så fall kontakta din kommun och fråga hur du bäst ska hantera din stallgödsel. När det gäller vandringshinder, som är ett mycket stort problem för fisk i våra vattendrag, så kan du som enskild lägga om vägtrummor på din mark. Fråga oss på Länsstyrelsen om du vill veta mer om hur vägtrummor kan läggas för att gynna livet i vattendraget. Naturliga kantzoner runt sjöar och åar är en annan viktig ingrediens i en god vattenmiljö. Det innebär att du alltid bör lämna buskar och träd intill sjöar och åar. Det bästa för vattnet är i detta fall det som upplevs tråkigast för oss människor: En snårskog intill stranden, med träd som fallit ut i vattnet. Ofta går det att gå en medelväg, och lämna träd och buskar på vissa sträckor, medan man gör stranden tillgänglig på andra ställen.

Även om åtgärderna i vattendirektivet ofta är mycket kostsamma, så är de nödvändiga om vi vill ha en levande landsbygd även i framtiden. Utan vatten av god kvalitet drabbas såväl lantbruk som turism, och ofta mycket hårt. Levande och friska vatten är viktigt om vi ska kunna bygga en framtid i hela landet.

Hör gärna av dig till oss på Länsstyrelsen om du har frågor om vattenmiljö, information om miljöproblem i något vatten, eller synpunkter på hur vattenmiljön kan förbättras!

E-post:

asa.enefalk@lansstyrelsen.se

Eller

beredningssekretariat@lansstyrelsen.se