Fiske och fiskevård

Vi som jobbar med fiske och fiskevård i Värmland

Om fiske och fiskevård

Sjöarna och vattendragen i Värmland är sedan länge hårt exploaterade och påverkade av både vattenkraftsutbyggnad och flottledssrensningar. När sten och grus schaktades upp på land för att ge timret fri väg förstördes enorma mängder gömställen för fisk och deras bytesorganismer och än idag, långt efter det att flottningen upphört är många vattendrag fortfarande rensade och flera flottningsdammar står kvar och utgör vandringshinder för fisken. Under 1900-talet byggdes även i stort sett alla medelstora och större vattendrag i länet ut för att utvinna elektricitet. Vattenkraftverk räknas idag som ett av de största fiskrelaterade miljöproblemen eftersom de i avsaknad av fiskvägar hindrar många fiskarters vandring såväl till som från deras lek- och uppväxtområden. En stor del av Länsstyrelsens fisk- och fiskevårdsarbete går därför ut på att mildra effekterna av både historiskt och nuvarande utnyttjande. Dels genom att med eget arbete samt via olika bidrag och medel stödja arbetet med att återskapa vattenmiljöer och anläggandet av fiskvägar förbi dammar och kraftverk samt att ge tillstånd för fiskutplanteringar (av tex regnbåge).

En annan form av fiskevård som Länsstyrelsen har tillsyn över är de utsättningar av lax- och öringungar (s.k. smolt) som kraftbolagen via vattendom i många fall är ålagda att sätta ut som kompensation för den skada som vattenkraftutbyggnaden tillfogat fisket. I Klarälven sätts det därför varje år ut ca 175 000 smolt varefter de simmat ut i Vänern och vuxit upp blir tillgängliga för fisket. En annan viktigt del inom Länsstyrelsens fiskevårdsarbete är den omfattande kalkningsverksamhet som pågår i länet. Varje år sprids ca 25 000 ton kalk över både sjöar, våtmarker och vattendrag för att motverka försurningens negativa effekter, utan den skulle många fiskbestånd inte ha överlevt. Det sammantagna syftet med allt fiskevårdsarbete vi gör är att skydda och bevara olika arter samt att skapa förutsättningar för en långsiktig och hållbar fiskerinäring samt ett rikt och varierat sport- och fritidsfiske.

Om yrkesfiske och husbehovsfiske

Fiskerinäringen i den värmländska delen av Vänern omfattar ca 40 yrkesfiskare och knappa 3000 husbehovsfiskare. Målarterna för båda grupperna är vanligtvis gös, gädda, abborre, sik, siklöja och lax. Den senaste tiden har fisket fokuserat allt mindre på lax och mer på gös men även signalkräftor ingår som en allt större del i fiskets fångster. Vänersiken som länge varit mycket viktig för fisket har varit föremål för diskussion, detta eftersom den sedan i höstas är belagd med saluförbud pga. för höga halter av det giftiga ämnet dioxin (ansökan om dispens från förbudet har skickats in från yrkesfiskehåll).

Länsstyrelsens arbete med fiskerinäringen innebär att vi utfärdar tillstånd för både själva fisket som redskap och sköter fångstregistreringen från husbehovsfisket. Yrkesfisket rapporterar sina fångster direkt till HaV (statistik över yrkesfiskets fångster hittar du på SCB:s hemsida). Vi utövar även tillsyn på fisket för att se att överenskomna regler efterlevs (se ”Fisketillsyn”).

Länsstyrelsen i Värmland kontrollerar fisk

Läsning (kontroll) av lax och öring vid Fortums fiskodlingar vid Gammalkroppa och Nykoppa har inletts. Den 21/3 gjordes den första kontrollen av 2 stycken bassänger med Klarälvslax.  Bilden visar en av de Klarälvslaxar som kontrollerades den 21/3

Ytterligare fyra bassänger kontrollerades den 3/4 av dessa fyra bassänger, innehöll tre av bassängerna Klarälvslax och en bassäng Gullspångslax. Bilden nedan visar en av de Gullspångslaxar som kontrollerades