Tag Archive for Vänern

Förbud mot fiske av lax och öring i Klarälven

Det har kommit Länsstyrelsen till känna att det förekommer fiske inom Klarälvens västra och östra fredningsområde för lax och öring, trots förbudet. Syftet med förbudsområdet är att skydda den unika klarälvslaxen- och öringen under dess lekvandring och på så vis möjliggöra en god reproduktion och levnadskraftiga bestånd.

Fiske inom Klarälvens västra och östra fredningsområde för lax och öring under förbudstiden 20 maj -15 september får endast bedrivas med lakstrut, mjärde och mörtstuga samt med handredskap om fiskemetoden som sådan inte kräver användning av båt. Dragrodd är tillåtet, men inte med utter eller utterliknande redskap.

-          Det här innebär att all trolling är förbjudet oavsett vilken fiskart man riktar sitt fiske mot, säger Jonas Andersson, handläggare fisketillsyn Länsstyrelsen Värmland.

Lax och öring är fredad och ska återutsättas oberoende av vilken fiskemetod man använder sig av. Överträdelse är ett brott mot fiskelagstiftningen och ska polisanmälas.

 

Klarälvens västra fredningsområde

Det västra fredningsområdet begränsas av en linje från Lindränkans södra udde till Garpens södra udde.

Klarälvens Västra

 

Bild hämtad från Förordning (1994:1716) om fisket, vattenbruket och fiskerinäringen.

 

Klarälvens östra fredningsområde

Det östra fredningsområdet begränsas av linjer från den sydligaste udden på Hammarösidan av Långholmssundet i position 59 17,90 N, 13 35,30 O, till en punkt i position 59 17,40 N, 13 36,20 O, vidare över Måns Bengtskär, Arnöns sydvästra udde, Kärrholmens västra udde och St. Karholmens sydspets till Rudslandet (Storuddens sydspets) och från Rudslandet (Nordudden) rakt västerut till Herröns södra udde. Sättersviken ingår inte i frednings-området.

Klarälven Östra

 

Bild hämtad från Förordning (1994:1716) om fisket, vattenbruket och fiskerinäringen.

 

 

Fritidsfisket/husbehovsfisket fångster i Vänern 2016

Fritidsfiskare/husbehovsfiskare som fiskar i Vänern med utestående redskap är registreringspliktiga och lämnar årligen fångstuppgifter. Sammanlagt finns knappt 2889 aktiva registrerade fritidsfiskare/husbehovsfiskare, men endast 836 av dem har uppgett att de fiskat under 2016. Den sammanlagda fångsten har minskat något sedan 2013 och uppgick 2016 till 36,6 ton (figur 1). Gädda, abborre och gös dominerar fångsten och sammanlagt fångade fritidsfiskarna cirka 12 ton gädda, 10 ton abborre och 6 ton gös. Fångsten av gädda, abborre och gös utgör tillsammans mer än hälften (cirka 70 %) av den totala fångsten i fritidsfisket under 2016. De minskade fångsterna sedan början av 90-talet beror främst på att antalet rapporterande fritidsfiskare/husbehovsfiskare minskat men fångsten per utövare har också minskat av de flesta arter med undantag av gös där fångsten per fiskare istället ökat över tid.

fångsten per fiskare istället ökat över tid fångster i ton 

 

Figur 1.Totalfångster för registrerade fritidsfiskare De senaste tio åren har fritidsfiskarena  fångat i medeltal 64 ton (endast räknat på lax/öring, abborre, gädda, gös, lake, sik, siklöja och ål).

tabell antalet fiskare, fångsterjpg

 

Tabell 1. Fritidsfisket/husbehovsfisket fångster under perioden 1999–2016, tabell 1 visar även antalet utövare samt antalet Kg per fiskare.

fångst per kg antalet utövare 2016

Figur 2. Fångst per registrerad husbehovsfiskare/fritidsfiskare 2006-2016 med utstående redskap.

fångster 2006-2016

Figur 3. Mängden fångad fisk som är inrapporterad under perioden 2009-2016.

 

fångster fördelat på fiskarter

Figur 4. Fångster 2016 fördelat på fiskarter.

Virussjukdom på fisk i Vänern

Virussjukdomen infektiös pankreasnekros, IPN, konstaterades i början av december i avelsfisket för Vänerns laxbestånd. För att förhindra smittspridning införde Jordbruksverket smittskyddsåtgärder på avelsfiskanläggningen där den smittade fisken återfanns. Virussjukdomen kan inte smitta människor och det är inte farligt att äta smittad fisk.

För att förhindra spridning av smittan till andra vatten och fiskbestånd är det mycket viktigt att alla respekterar de regler som finns. Det är, nu som tidigare, förbjudet att flytta död betesfisk mellan alla vattenområden.

- Som sportfiskare bör man tänka på att även annan fisk än laxfisk kan sprida viruset. Därför ska man inte använda betesfisk som fångats i Vänerns vattensystem för att fiska i andra vattendrag. Jag ser med oro på om IPN skulle spridas över landet – det skulle få stora negativa konsekvenser för fisk, säger Charlotte Axén, tillförordnad statsveterinär vid Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA).

Det krävs alltid ett tillstånd för att flytta levande fisk mellan vattenområden. Det ansöker man hos länsstyrelsen (Ansökan om utplantering av fisk och kräftor).

I dagsläget är smittans källa oklar. Kontroller pågår för att få en bild av omfattningen av sjukdomen och för att stoppa smittspridning

Fakta om IPN
IPN är en virussmitta som främst angriper laxfiskar. Sjukdomen har inte påträffats i svenska insjöar tidigare men är vanligt förekommande i stora delar av Europa, inklusive flera av våra grannländer. Den orsakar där stora problem och höga kostnader i sättfiskodlingar.

Sjukdomen ger sig vanligen till känna i form av plötslig hög dödlighet bland fiskyngel eller smolt. Fisken uppvisar yttre symtom som mörkfärgning av huden och svullen buk. Häftiga korkskruvsliknande simrörelser är karakteristiskt. Öppnar man fisken ser man ofta blödningar i bukfett och inre organ.

Virussjukdomen kan inte smitta människor och det är inte farligt att äta smittad fisk.

>Infektiös pankreasnekros (IPN) (SVA.se)