Tag Archive for öring

Förbud mot fiske av lax och öring i Klarälven

Det har kommit Länsstyrelsen till känna att det förekommer fiske inom Klarälvens västra och östra fredningsområde för lax och öring, trots förbudet. Syftet med förbudsområdet är att skydda den unika klarälvslaxen- och öringen under dess lekvandring och på så vis möjliggöra en god reproduktion och levnadskraftiga bestånd.

Fiske inom Klarälvens västra och östra fredningsområde för lax och öring under förbudstiden 20 maj -15 september får endast bedrivas med lakstrut, mjärde och mörtstuga samt med handredskap om fiskemetoden som sådan inte kräver användning av båt. Dragrodd är tillåtet, men inte med utter eller utterliknande redskap.

-          Det här innebär att all trolling är förbjudet oavsett vilken fiskart man riktar sitt fiske mot, säger Jonas Andersson, handläggare fisketillsyn Länsstyrelsen Värmland.

Lax och öring är fredad och ska återutsättas oberoende av vilken fiskemetod man använder sig av. Överträdelse är ett brott mot fiskelagstiftningen och ska polisanmälas.

 

Klarälvens västra fredningsområde

Det västra fredningsområdet begränsas av en linje från Lindränkans södra udde till Garpens södra udde.

Klarälvens Västra

 

Bild hämtad från Förordning (1994:1716) om fisket, vattenbruket och fiskerinäringen.

 

Klarälvens östra fredningsområde

Det östra fredningsområdet begränsas av linjer från den sydligaste udden på Hammarösidan av Långholmssundet i position 59 17,90 N, 13 35,30 O, till en punkt i position 59 17,40 N, 13 36,20 O, vidare över Måns Bengtskär, Arnöns sydvästra udde, Kärrholmens västra udde och St. Karholmens sydspets till Rudslandet (Storuddens sydspets) och från Rudslandet (Nordudden) rakt västerut till Herröns södra udde. Sättersviken ingår inte i frednings-området.

Klarälven Östra

 

Bild hämtad från Förordning (1994:1716) om fisket, vattenbruket och fiskerinäringen.

 

 

Slutrapporten Vänerlaxens fria gång – två länder, en älv

Jämfört med tidigt 1800-tal finns i dag sannolikt mindre än fem procent kvar av lekbestånden av Klarälvslax och Klarälvsöring. Den vilda Klarälvslaxens möjlighet att leva, vandra och föröka sig i sin miljö kan ses som en indikator för väl fungerande ekosystem, eftersom den kräver miljöhänsyn som gynnar många andra hotade arter, naturmiljöer och samhällsintressen.

Länsstyrelsen Värmland och Fylkesmannen i Hedmark presenterar slutrapporten av projektet Vänerlaxens fria gång. I drygt tre år har Sverige och Norge samarbetat om ett stort antal studier och åtgärder. Syftet har varit att på lång sikt bygga upp det vilda beståndet av Klarälvslax genom att utreda möjligheter och konsekvenser av att återintroducera laxen i Norge. Samtidigt gynnas övrig biologisk mångfald och åtgärderna bidrar till att uppfylla kraven enligt EU:s ramdirektiv för vatten och art- och habitatdirektivet.

Slutrapporten visar historisk och ny kunskap om Klarälvslaxbeståndet, andra skyddade och hotade arter, ekologisk status, miljöproblem och underlag till åtgärdsprogram.

– Ett genomförande av det åtgärdunderlag som finns i rapporten bedöms ge många positiva effekter. En av dessa är att Klarälven-Trysilelva-Femundselva med biflöden blir en av Skandinaviens laxrikaste med cirka 12000 lekande vildlaxar per år, säger landshövding Kenneth Johansson.

Prioriteringen i arbetet kommer framöver att ligga på att vidta åtgärder för att öka fiskens uppvandring vid Forshaga kraftstation, öka överlevnaden hos nedströmsvandrande fisk, införa miljövänlig vattenreglering, och när så är möjligt, återintroducera Klarälvslax i Trysilelva och Femundselva.

 

Slut rapport- Vänerlaxens fria gång- två länder en älv

Slut rapport- Vänerlaxens fria gång- två länder en älv Pdf

 

 

Summering fångststatistik Forshagafällan 2013

Fällfångsten av lax och öring vid kraftverket i Forshaga var jämförelsevis stor under 2013. Sammanlagt fångades drygt 4200 laxar och öringar fördelade enligt figur 1 och 2. Både den vilda och odlade Klarälvslaxen och den vilda Klarälvsöringen ökade från i fjol och nådde sina högsta noteringar sedan fettfeneklippning infördes 1993 och fångster av vild/odlad började registreras 1996. Den odlade K-öringen noterade sin näst högsta siffra (som för övrigt var 2012). Om man sätter siffrorna i ett historiskt perspektiv är dock fångsterna av vild K-lax/öring fortfarande mycket låga. Under första halvan av 1800-talet fångades årligen mellan 10 000 – 30 000 lax och öring i Deje. Fällan öppnade i slutet av maj och stängde i början av oktober men på grund av hög vattentemperatur i älven (>20C) och med fiskens hälsa i fokus stängdes dock fiskvägen under ca 3 veckor i juli/aug. Detta var helt i linje med de anvisningar som Länsstyrelsen ger till Fortum och som bland annat reglerar hur fälla, transporter och utsättningar genomförs.

Som framgår av figur 2 är de ungefärliga veckofångsterna av vild och odlad K-öring synkade i tid och antal medan det för vild och odlad K-lax finns en viss skillnad där den vilda verka stiga något tidigare än den odlade och även avta något tidigare. Ren spekulation, men detta skulle kunna vara ett uttryck för den genetiska skillnaden mellan vild och odlad K-lax. Även Gullspångslaxen hade ett bättre år än 2012 och avelsbehovet uppfylldes därmed för samtliga arter och stammar. Eftersom årets fångster var relativt höga blev även transporten av fisk till lekområdena ovanför Edsforsens kraftverk också högre. Totalt transporterades drygt 1900 fiskar fördelade enligt figur 3 och 4. Sammanlagt under säsongen transporterades nära 870 K-öringar (vild + odlad) samt ca 1050 vilda K-laxar.

Figur 5 och 6 visar utvecklingen i antal oklippta (vilda) K-laxar respektive K-öringar som fångats i fällan mellan 1996 och 2013. Som synes en positiv trend för båda två men med stor mellanårsvariation hos laxen, vilket kan bero på både skillnader i antal upptransporterad fisk, överlevnad mellan olika livsstadier och fällans funktion och effektivitet. K-öringen utmärker sig med en stor ökning de senaste två åren och jämfört med 2012 ökade öringfångsten under 2013 med hela 75 %. Kan vara ett tecken på att en tidigare fällöppning (som skett just 2012 + 2013) är gynnsam för öringen.

Den fisk som blir över efter avelstäkt och transport till lekområdena sätts ut uppströms Forshaga kraftverk för sportfiskeändamål. Totalt under 2013 lyftes drygt 1500 fiskar över dammen fördelat på ca 79 % odlad K-lax och 21 % Gullspångsöring (sedan 2012 och tillsvidare transporteras inte odlad K-lax upp för lek). Det finns alltså en stor mängd fiskbar lax och öring mellan kraftverken!

Anledningen till de höga fångstsiffrorna kan vara flera. Dels öppnade fällan tidigare än vanligt vilket som sagt troligtvis var speciellt gynnsamt för fångsten av öring eftersom den stiger tidigare. Dessutom var det ett år med relativt lågt flöde i älven (alla minns väl hur lite vatten det var i älven i somras/höstas) vilket innebar lite vatten genom kraftverkets spilluckor och därmed uppstod lite s.k. distraktionsvatten. Eftersom fisken vill uppåt i älven simmar den mot området med störst flöde och i och med lite distraktionsvatten lockas fisken lättare mot fiskvägens ingångar. De förbättringar av fällans funktion som Fortum och Länsstyrelsen arbetat med under de senaste två åren i form av tex mer lockvatten ur fiskvägens två ingångar och koncentrering av lockvattenströmmen har förhoppningsvis också bidragit till högre effektivitet än tidigare. Preliminära resultat från studier av radiomärkt oklippt K-lax på vandring mellan Vänern och Forshaga indikerar en fälleffektivitet på ca 50 % under 2013 (Karlstads universitet och Vänerlaxens Fria Gång). Det kan innebära att lika många K-laxar som fångades (ca 1100) trots allt blev kvar nedströms kraftverket och alltså aldrig transporterades upp för naturlig lek. En tredje anledning till de höga fångstsiffrorna kan även vara ett högre totalantal stigande fisk jämfört med tidigare år vilket skulle kunna förklaras med bättre överlevnad rom-smolt och/eller bättre överlevnad för vuxen fisk ute i Vänern. Eller en kombination av både högre effektivitet och mer fisk. Därför är det svårt att säga säkert att det 2013 steg mer fisk än det gjort på 18 år, däremot noterades de högsta fällfångsterna sedan 1996 vilket såklart är mkt positivt! Men under 2011, då det fångades nästan lika mycket vild K-lax som 2013, kan totaluppsteget från Vänern varit större men effektiviteten i fällan lägre.

 

 Data baserat på de veckorapporter som Fortum skickar till Länsstyrelsen

Totalfångst paj 2013

figur 1

Säsongsvariation totfångst dia 2013

figur 2

Transporterad fisk paj 2013

figur 3

Säsongsvariation trsp dia 2013

figur 4

Utv antal vild K-lax 1996-2013

figur 5

Utv antal vild K-öring 1996-2013

figur 6

 

Öjenäsbäcken II

Förra sommaren påbörjades restaureringen av den hårt flottningsrensade Öjenäsbäcken i Arvika, ett vattendrag som sedan i fjol är naturreservat med bla öring, flodpärlmussla och hotade mossor. Åtgärderna består i att återföra sten, lekgrus och block, skapa vinterståndplatser och höljor vid lågvatten, öppna sidofåror samt inte minst tillföra rikligt med död ved.
I torsdags besöktes älven för att dels se hur åtgärderna från i fjol klarat vintern och vårflod och dels för att planera årets restaurering. Det såg mycket bra ut och de övre delarna av älven som tidigare mest bestod av en rak kanal går knappt att känna igen, i positiv bemärkelse :) (se bild). Bara några små justeringar kommer att göras. Årets arbete kommer utföras på mellanpartiet och 2014 kommer hela vattendraget vara restaurerat.

20130615-222938.jpg