Tag Archive for Länsstyrelsen i Värmland

Dags att fundera på att ansöka om 2017 års fiskevårdsbidrag

För att fisket ska kunna fortsätta att vara gynnsamt krävs livskraftiga fiskbestånd och hållbara ekosystem. En del åtgärder som hjälper till att åstadkomma detta är stödberättigade och går att söka ekonomiskt stöd för. Fram till 31 januari 2017 går det att söka fiskevårdsbidrag. 

Bidragsberättigade åtgärder

Åtgärder för fiskevård som är bidragsberättigade och som du kan söka ekonomiskt stöd för är tillexempel:

  • Bildande eller ombildning av fiskevårdsområden.
  • Fisketillsyn.
  • Insatser för bevarande av hotade fiskarter och- stammar, biotopvård och annat främjande av den biologiska mångfalden.
  • Utsättningar av fisk.

Den ekonomiska ersättningen

Bidrag lämnas vanligtvis med 50 % av den godkända kostnaden för åtgärden, men finns det särskilda skäl kan ett större bidrag lämnas. Särskilda skäl kan vara att åtgärden har ett stort allmänt intresse -som att bevara en hotad art -eller åtgärder som främjar fisket och fiskevården.

Sista ansökningsdag

Länsstyrelsen tar emot ansökningar om fiskevårdsbidrag fram till och med den 31 januari 2017.

Blanketter för ansökan

 

Gemensam insats för att stäva tjuvfisket

Under helgen fredag till söndag har Länsstyrelsen varit i Säffle och bedrivit fisketillsyn i Byälven. I ett led att stäva tjuvfisket efter gös. Tillsynen har varit en gemensam auktion där fler föreningar och organisationen har varit på plats.

De fiskare som var på plats skötte sig bra och höll sig i de områden som man fick bedriva fiske, däremot var det en och annan som tog upp mer fisk än lovligt som då fick fisken beslagtagen.

http://www.svt.se/nyheter/lokalt/varmland/tjuvfisket-ska-stoppas-myndigheterna-kraftsam

Film gösfiske i Byälven 17/6-16

 

på fotot en glad gösfisket som fått en lagligt fångad gös

Gösfiskare

Vänern får en egen dag

vd

 

 

Lördag den 7 juni 2014 anordnar Länsstyrelsen Värmland Vänerns dag i Karlstad. Tanken med dagen är att alla som på något sätt använder och berörs av Vänern (ex rekreation, dricksvatten, sjöfart, fiske etc.) ska bli inbjudna för att under en dag lyfta fram Vänerns värde för allmänheten.  

Platsen är Värmlandskajen i Karlstad där utställare har möjlighet att visa upp sin verksamhet. Som komplement till detta kommer även programlagda aktiviteter på både land och i vatten att förekomma. Det kommer att ske föreläsningar i Hamnkaptensbostaden. Det kommer att bli en dag för hela familjen stor som liten där Vänern är i fokus.

Redan nu är det många utställare och föreläsare anmälda till dagen bland annat, Sportfiskarna, m/s Poolstjärnan (Ångbåtsturer), yrkesfisket, SMHI,  plus många, många fler. Som konferenser är Björn Starrin, Johan Östling och Malte Hallqvist som kommer att hålla samman dagen. Björn Risinger Havs- och vattenmyndigheten kommer att hålla tal och Landshövding och Länsråd kommer att närvara med någon form av aktivitet under dagen. Projektet Life Vänern kommer hålla startseminarium under dagen.

Summering fångststatistik Forshagafällan 2013

Fällfångsten av lax och öring vid kraftverket i Forshaga var jämförelsevis stor under 2013. Sammanlagt fångades drygt 4200 laxar och öringar fördelade enligt figur 1 och 2. Både den vilda och odlade Klarälvslaxen och den vilda Klarälvsöringen ökade från i fjol och nådde sina högsta noteringar sedan fettfeneklippning infördes 1993 och fångster av vild/odlad började registreras 1996. Den odlade K-öringen noterade sin näst högsta siffra (som för övrigt var 2012). Om man sätter siffrorna i ett historiskt perspektiv är dock fångsterna av vild K-lax/öring fortfarande mycket låga. Under första halvan av 1800-talet fångades årligen mellan 10 000 – 30 000 lax och öring i Deje. Fällan öppnade i slutet av maj och stängde i början av oktober men på grund av hög vattentemperatur i älven (>20C) och med fiskens hälsa i fokus stängdes dock fiskvägen under ca 3 veckor i juli/aug. Detta var helt i linje med de anvisningar som Länsstyrelsen ger till Fortum och som bland annat reglerar hur fälla, transporter och utsättningar genomförs.

Som framgår av figur 2 är de ungefärliga veckofångsterna av vild och odlad K-öring synkade i tid och antal medan det för vild och odlad K-lax finns en viss skillnad där den vilda verka stiga något tidigare än den odlade och även avta något tidigare. Ren spekulation, men detta skulle kunna vara ett uttryck för den genetiska skillnaden mellan vild och odlad K-lax. Även Gullspångslaxen hade ett bättre år än 2012 och avelsbehovet uppfylldes därmed för samtliga arter och stammar. Eftersom årets fångster var relativt höga blev även transporten av fisk till lekområdena ovanför Edsforsens kraftverk också högre. Totalt transporterades drygt 1900 fiskar fördelade enligt figur 3 och 4. Sammanlagt under säsongen transporterades nära 870 K-öringar (vild + odlad) samt ca 1050 vilda K-laxar.

Figur 5 och 6 visar utvecklingen i antal oklippta (vilda) K-laxar respektive K-öringar som fångats i fällan mellan 1996 och 2013. Som synes en positiv trend för båda två men med stor mellanårsvariation hos laxen, vilket kan bero på både skillnader i antal upptransporterad fisk, överlevnad mellan olika livsstadier och fällans funktion och effektivitet. K-öringen utmärker sig med en stor ökning de senaste två åren och jämfört med 2012 ökade öringfångsten under 2013 med hela 75 %. Kan vara ett tecken på att en tidigare fällöppning (som skett just 2012 + 2013) är gynnsam för öringen.

Den fisk som blir över efter avelstäkt och transport till lekområdena sätts ut uppströms Forshaga kraftverk för sportfiskeändamål. Totalt under 2013 lyftes drygt 1500 fiskar över dammen fördelat på ca 79 % odlad K-lax och 21 % Gullspångsöring (sedan 2012 och tillsvidare transporteras inte odlad K-lax upp för lek). Det finns alltså en stor mängd fiskbar lax och öring mellan kraftverken!

Anledningen till de höga fångstsiffrorna kan vara flera. Dels öppnade fällan tidigare än vanligt vilket som sagt troligtvis var speciellt gynnsamt för fångsten av öring eftersom den stiger tidigare. Dessutom var det ett år med relativt lågt flöde i älven (alla minns väl hur lite vatten det var i älven i somras/höstas) vilket innebar lite vatten genom kraftverkets spilluckor och därmed uppstod lite s.k. distraktionsvatten. Eftersom fisken vill uppåt i älven simmar den mot området med störst flöde och i och med lite distraktionsvatten lockas fisken lättare mot fiskvägens ingångar. De förbättringar av fällans funktion som Fortum och Länsstyrelsen arbetat med under de senaste två åren i form av tex mer lockvatten ur fiskvägens två ingångar och koncentrering av lockvattenströmmen har förhoppningsvis också bidragit till högre effektivitet än tidigare. Preliminära resultat från studier av radiomärkt oklippt K-lax på vandring mellan Vänern och Forshaga indikerar en fälleffektivitet på ca 50 % under 2013 (Karlstads universitet och Vänerlaxens Fria Gång). Det kan innebära att lika många K-laxar som fångades (ca 1100) trots allt blev kvar nedströms kraftverket och alltså aldrig transporterades upp för naturlig lek. En tredje anledning till de höga fångstsiffrorna kan även vara ett högre totalantal stigande fisk jämfört med tidigare år vilket skulle kunna förklaras med bättre överlevnad rom-smolt och/eller bättre överlevnad för vuxen fisk ute i Vänern. Eller en kombination av både högre effektivitet och mer fisk. Därför är det svårt att säga säkert att det 2013 steg mer fisk än det gjort på 18 år, däremot noterades de högsta fällfångsterna sedan 1996 vilket såklart är mkt positivt! Men under 2011, då det fångades nästan lika mycket vild K-lax som 2013, kan totaluppsteget från Vänern varit större men effektiviteten i fällan lägre.

 

 Data baserat på de veckorapporter som Fortum skickar till Länsstyrelsen

Totalfångst paj 2013

figur 1

Säsongsvariation totfångst dia 2013

figur 2

Transporterad fisk paj 2013

figur 3

Säsongsvariation trsp dia 2013

figur 4

Utv antal vild K-lax 1996-2013

figur 5

Utv antal vild K-öring 1996-2013

figur 6