Som säkert många känner till har det funnits en oro hos framförallt yrkesfiskare men även hos sportfiskare, forskare och länsstyrelsen angående de minskande fiskfångster som rapporterats från Klarälvens mynningsområde i Vänern (framförallt i Hammarösjön). Teorierna om varför fångsterna minskat är flera. Från yrkesfiskets håll menar man att minskningen beror på att överdosering av polyaluminiumklorid från reningsverkens reningssteg lett till att fällningskemikalien (och annat gift) kommit ut och därmed bundit den fosfor som finns i älven. Detta skulle då ge en kaskadeffekt genom ekosystemet och som yttersta konsekvens ge färre fiskar. Det har även spekulerats i om ökade flöden och Vänerns nya reglering kan ligga bakom.

Magnus Andersson på SLU har med bistånd från bl.a. Länsstyrelsen gjort en faktasammanställning över fisk, bottenfauna, vattenkemi, reningsverkens kemikalieanvändning, flöden och vattenstånd i mynningsområdet från tidigt 90-tal fram till 2012. Rapporten börjar bli klar och Länsstyrelsen bjöd därför in Magnus till Karlstad för att presentera sin utredning med efterföljande diskussion. Seminariet ägde rum i onsdags dit ett 20-tal personer från både myndigheter, forskare, kommunen, yrkesfiskare, Sportfiskarna, Fiskevattenägarna och fiskevårdsområdet hade anmält sig.

Frågan är komplex och dataunderlaget ibland spretigt men summerat kan man säga att fångsterna av kommersiella fiskarter idag och antalet bottendjur i Hammarösjön ligger på ungefär samma nivå som under mitten av 90-talet. Under några år i början av 2000-talet var dock fångsterna (och tätheten av bottenfauna) betydligt högre vilket sammanfaller väl och skulle kunna förklaras med den stora översvämningen 2000/2001 som sannolikt förde med sig stora mängder näring ut i sjön som ”boostade” systemet. En effekt som verkade hålla i sig under några år.

Det som är oroväckande är dock att både provfisken och en yrkesfiskares fångster av kommersiella fiskarter under 2012 visar ”all time low”. Skulle den trenden fortsätta nedåt kan man befara att något mer ligger bakom än en naturlig återgång. I det sammanhanget går det inte att utesluta att kemikalier kan vara en bidragande faktor. För att svara på det krävs dock någon form av ekotoxikologisk studie av det renade avloppsvatten som tillförs Klarälven. Något för en examensarbetare på Karlstads universitet att sätta tänderna i?

Ännu annan möjlig förklaring kan vara Vänerns förändrade reglering med lägre vattenstånd under vår och försommar. Detta kan ge stora effekter på de fiskarter som använder översvämmade låglänta områden för sin lek, tex gäddan. Här finns dock ett förslag framtaget med en justering mot högre vattenstånd under försommar vilket skulle förbättra lekmöjligheterna.

Alla dessa faktorer kan även samverka och tillsammans med naturliga variationer och cykler ger det en komplex och inte helt lättbesvarad fråga.

Fiskbeståndets utveckling i området är hursomhelst något som bör bevakas framöver. Provfisken i ett sådant här stort område är dock dyra och det krävs tidsserier för att dra ”säkra” slutsatser. Länsstyrelsens fiskefunktion har tidigare önskat mer övervakning av norra Vänern i allmänhet och mynningsområdet i synnerhet men osäker finansiering och nedskärningar från HaV gör det svårt att dra igång stora projekt. Under 2013 ska dock programmet för sötvattensövervakning revideras och möjligheten finns då för tex LST att påverka HaV för få med tex provfisken i Hammarösjön.
En annan god idé som diskuterades på seminariet är att använda de garn och ryssjor som yrkesfiskares redan använder idag. Om man standardiserade detta fiske på några platser i Hammarösjön skulle man kunna få in mycket fiskdata över både kommersiella arter och bifångster (vitfisk) till en relativt låg kostnad.

Magnus A och SLU ska ha en stor eloge som gjort utredningen och vi hoppas kunna lägga ut rapporten här på värmlandsfiske.se när den blir klar.

Fortsättning lär följa…

/Pär