Author Archive for Pär Gustafsson

Länsfiskekonsulent och projektledare

Laxkamera!

DSC_0032DSC_0017DSC_0028Under den senaste månaden har en så kallad Sonarkamera varit installerad i Klarälven, ca 1 km nedströms Forshaga kraftverk. Syftet med kameran är att se hur mycket fisk och av vilka storlekar som vandrar upp- och nedströms i älven. Framförallt har fokus varit på att få bättre koll på när den Vänervandrande öringen och laxen börjar stiga upp i älven och hur mycket fisk det handlar om. Kameran bygger på samma princip som ekolod med den skillnaden att den här kameran läser av vattnet horisontellt i en kon på ca 60 x 20 meter. Därefter gör mjukvaran om bilden så att man ser vyn uppifrån med bottenkonturer. Fiskar som simmar förbi syns som ljusa markörer vilka registreras och sparas som filmsnuttar i en dator, filmer som sedan kan analyseras med en särskild programvara.

Undersökningen i Klarälven har i år varit av pilotkaraktär för att se om den här typen av övervakning överhuvudtaget fungerar här. Kamera och övrig utrustning har lånats av Länsstyrelsen i Luleå som med goda resultat använt denna teknik i flera kustmynnande norrlandsvattendrag. Om testet i Klarälven faller väl ut finns möjligheten att vi nästa år införskaffar egen utrustning för att kunna övervaka fisken under en större del av året. Kameran kan även lätt flyttas för att övervaka och kvantifiera till exempel asp och öringvandring i andra och även mindre vattendrag.  Kameran installerades i mitten av maj och undersökningen pågår till slutet av maj. Återstår sedan att analysera insamlad data, men vi kan redan nu se  på filmerna att mycket fisk i storleksintervallet 40-80 cm  vandrat uppströms under april/maj, sannolikt lax/öring.

Bilderna visar arbetet med installationen i april.

Exkursion med Karlstads universitet

DSCN1324 (002)IMG_0567IMG_0573

De ca 20 studenterna som läser naturvårdsbiologi på Karlstads universitet har haft en exkursionsvecka tillsammans med Länsstyrelsen. Syftet var att studenterna skulle få en bild av några av de olika naturvårdsprojekt/insatser som görs på Länsstyrelsen. Bland annat besöktes projekten LIFE Vänern i Klarälvsdeltat och LIFE Taiga på Brattforsheden, naturreservatet Öjenäsbäcken, samt Långserud med tema ”biodiversitet och invasiva arter i odlingslandskapet”

Dagen vid Öjenäsbäcken inleddes med att gruppen, ledda av Pär Gustafsson, vandrade uppströms längs den ca 2 km långa älven. Vid lämpliga platser gjordes stopp där studenterna informerades om naturreservatet, öring, flottningsrensning och framförallt den restaurering efter rensning som genomförts i Öjenäsbäcken mellan 2012-2014. Studenterna fick berättat för sig hur viktiga kantzonerna längs vattendrag är och hur de påverkar det akvatiska livet i vattendragen, samt betydelsen för desamma av att man restaurerar efter flottningsrensning, dvs återför sten, block och grus, samt inte minst död ved.

Längst upp i Öjenäsbäcken finns en damm, Gretjärnsdammen, som utgör ett definitivt vandringshinder för fisk och flera andra vattenlevande organismer. Studenterna fick höra om problematiken kring detta i stort och dess omfattning i länet. Just Gretjärnsdammen är föremål för ansökan om utrivning, ett projekt som drivs av LST och planeras genomföras 2018. Efter utrivning kommer fisk att kunna vandra från Nysockensjön ända upp till Öjenässjön, dvs i hela vattensystemet. Något som inte kunnat ske på över 100 år. Just denna s.k. ”konnektivitet” är en viktig parameter för att ett vattendrag ska uppnå ”God ekologisk status” enligt EU:s vattendirektiv.

Efter en lunchpaus gick gruppen nedströms igen för att få en gedigen föreläsning av Urban Nyqvist och Jenny Monsén om den hotade flodpärlmusslan i allmänhet och om musslorna i Öjenäsbäcken i synnerhet. Musslans status i landet och länet, orsaker till nedgången, ansenliga ålder och dess parasitiska leverne på laxfiskar var några saker som togs upp. Studenterna fick även prova på den metodik för musselövervakning som LST regelbundet genomför i de Värmländska vattendrag som hyser flodpärlmussla.

En lyckad dag för alla inblandade :)

 

Föredrag NVE

NVE 160524Igår den 24 maj besökte en delegation från Norges vassdrags- og energidirektorat (NVE) Karlstads universitet för en dag i fiskvandringens och fiskpassagernas tecken. Undertecknad fick då äran (tack Olle) att hålla ett föredrag om laxen och öringen i Vänern och Klarälven samt resultat och åtgärdsförslag från det svensk/norska Interreg-projektet ”Vänerlaxens Fria Gång”. Ett intresserat gäng med bra och många frågor!

Fångststatistik lax och öring Forshaga centralfiske (2013) 2014 och 2015

Fiskvägen med sin fälla vid kraftverket i Forshaga öppnade i slutet av maj och stängde i början av oktober både 2014 och 2015. På grund av hög vattentemperatur i älven (> 19 C) stängdes fiskvägen under ca 4 veckor i juli/aug 2014. Under 2015 var vattentemperaturen konsekvent under 19 grader och fällan stängdes då endast under några få sporadiska dagar pga. underhåll. Detta är helt i linje med de årliga anvisningar som Länsstyrelsen ger till Fortum angående hur fiskevillkoren i vattendomarna för Klarälven/Gullspångsälven bör efterlevas.

Enligt årsrapporterna från Fortum fångades under 2014 totalt ca 3000 och under 2015 ca 3100 laxar och öringar fördelade enligt figur 1 nedan. Betydligt färre än 2013 (4200 st) men ändå något över 5-årsmedelvärdet på 2900 st. Ett något oroande faktum är att fångsten av vildfödd K-lax var betydligt mindre under både 2014 och 2015 än 2013 och även jämfört med 5-årsmedelvärdet på ca 750 st. Om anledningen är naturliga fluktuationer i laxpopulationen och/eller yttre omständigheter är oklart men Länsstyrelsen fortsätter bevaka utvecklingen. Sett till en längre period är dock trenden för den vildfödda K-laxen fortsatt svagt positiv (figur 2). Fångsten av vildfödd Klarälvsöring, som ökade med 75 % mellan 2012-2013, planade ut under 2014 och 2015. Fångsten ligger relativt tidigare år kvar på en hög nivå, om än antalsmässigt på en mycket låg nivå.

Under 2014 och 2015 transporterades ca 400 respektive ca 450 K-öringar (odlad+vildfödd) samt ca 550 K-laxar (båda åren, enbart vildfödd) ovanför Edsforsens kraftverk för naturlig lek i övre Klarälven (sedan 2012 och tillsvidare transporteras inte odlad K-lax upp för lek) (figur 3).

För G-laxen var framförallt 2015 ett lyckat år med den högsta fångstsiffran på 10 år. Även G-öringen hade ett bra år både 2014 och 2015.

Den fisk som blir över efter avelstäkt (figur 4) och transport till lekområdena återutsätts uppströms Forshaga kraftverk för sportfiskeändamål, samt i slutet på säsongen även nedströms Forshaga kraftverk. Under både 2014 och 2015 lyftes drygt 1500 fiskar upp- eller nedströms dammen med fördelningen för 2014 ca 40 % odlad K-lax och ca 60% G-öring samt för 2015 ca 43% odlad K-lax, ca 55% G-öring och ca 3% G-lax (figur 5).

I och med att fällan öppnade den 21 maj har säsongen 2016 startat. Den första fångstrapporten väntas in om några dagar och vi ska försöka hålla bloggen uppdaterad kring utvecklingen.

/Pär

Figur 1

Figur 1

Figur 2

Figur 2

Figur 3

Figur 3

Figur 4

Figur 4

Figur 5

Figur 5

 

 

 

Summering fångststatistik Forshagafällan 2013

Fällfångsten av lax och öring vid kraftverket i Forshaga var jämförelsevis stor under 2013. Sammanlagt fångades drygt 4200 laxar och öringar fördelade enligt figur 1 och 2. Både den vilda och odlade Klarälvslaxen och den vilda Klarälvsöringen ökade från i fjol och nådde sina högsta noteringar sedan fettfeneklippning infördes 1993 och fångster av vild/odlad började registreras 1996. Den odlade K-öringen noterade sin näst högsta siffra (som för övrigt var 2012). Om man sätter siffrorna i ett historiskt perspektiv är dock fångsterna av vild K-lax/öring fortfarande mycket låga. Under första halvan av 1800-talet fångades årligen mellan 10 000 – 30 000 lax och öring i Deje. Fällan öppnade i slutet av maj och stängde i början av oktober men på grund av hög vattentemperatur i älven (>20C) och med fiskens hälsa i fokus stängdes dock fiskvägen under ca 3 veckor i juli/aug. Detta var helt i linje med de anvisningar som Länsstyrelsen ger till Fortum och som bland annat reglerar hur fälla, transporter och utsättningar genomförs.

Som framgår av figur 2 är de ungefärliga veckofångsterna av vild och odlad K-öring synkade i tid och antal medan det för vild och odlad K-lax finns en viss skillnad där den vilda verka stiga något tidigare än den odlade och även avta något tidigare. Ren spekulation, men detta skulle kunna vara ett uttryck för den genetiska skillnaden mellan vild och odlad K-lax. Även Gullspångslaxen hade ett bättre år än 2012 och avelsbehovet uppfylldes därmed för samtliga arter och stammar. Eftersom årets fångster var relativt höga blev även transporten av fisk till lekområdena ovanför Edsforsens kraftverk också högre. Totalt transporterades drygt 1900 fiskar fördelade enligt figur 3 och 4. Sammanlagt under säsongen transporterades nära 870 K-öringar (vild + odlad) samt ca 1050 vilda K-laxar.

Figur 5 och 6 visar utvecklingen i antal oklippta (vilda) K-laxar respektive K-öringar som fångats i fällan mellan 1996 och 2013. Som synes en positiv trend för båda två men med stor mellanårsvariation hos laxen, vilket kan bero på både skillnader i antal upptransporterad fisk, överlevnad mellan olika livsstadier och fällans funktion och effektivitet. K-öringen utmärker sig med en stor ökning de senaste två åren och jämfört med 2012 ökade öringfångsten under 2013 med hela 75 %. Kan vara ett tecken på att en tidigare fällöppning (som skett just 2012 + 2013) är gynnsam för öringen.

Den fisk som blir över efter avelstäkt och transport till lekområdena sätts ut uppströms Forshaga kraftverk för sportfiskeändamål. Totalt under 2013 lyftes drygt 1500 fiskar över dammen fördelat på ca 79 % odlad K-lax och 21 % Gullspångsöring (sedan 2012 och tillsvidare transporteras inte odlad K-lax upp för lek). Det finns alltså en stor mängd fiskbar lax och öring mellan kraftverken!

Anledningen till de höga fångstsiffrorna kan vara flera. Dels öppnade fällan tidigare än vanligt vilket som sagt troligtvis var speciellt gynnsamt för fångsten av öring eftersom den stiger tidigare. Dessutom var det ett år med relativt lågt flöde i älven (alla minns väl hur lite vatten det var i älven i somras/höstas) vilket innebar lite vatten genom kraftverkets spilluckor och därmed uppstod lite s.k. distraktionsvatten. Eftersom fisken vill uppåt i älven simmar den mot området med störst flöde och i och med lite distraktionsvatten lockas fisken lättare mot fiskvägens ingångar. De förbättringar av fällans funktion som Fortum och Länsstyrelsen arbetat med under de senaste två åren i form av tex mer lockvatten ur fiskvägens två ingångar och koncentrering av lockvattenströmmen har förhoppningsvis också bidragit till högre effektivitet än tidigare. Preliminära resultat från studier av radiomärkt oklippt K-lax på vandring mellan Vänern och Forshaga indikerar en fälleffektivitet på ca 50 % under 2013 (Karlstads universitet och Vänerlaxens Fria Gång). Det kan innebära att lika många K-laxar som fångades (ca 1100) trots allt blev kvar nedströms kraftverket och alltså aldrig transporterades upp för naturlig lek. En tredje anledning till de höga fångstsiffrorna kan även vara ett högre totalantal stigande fisk jämfört med tidigare år vilket skulle kunna förklaras med bättre överlevnad rom-smolt och/eller bättre överlevnad för vuxen fisk ute i Vänern. Eller en kombination av både högre effektivitet och mer fisk. Därför är det svårt att säga säkert att det 2013 steg mer fisk än det gjort på 18 år, däremot noterades de högsta fällfångsterna sedan 1996 vilket såklart är mkt positivt! Men under 2011, då det fångades nästan lika mycket vild K-lax som 2013, kan totaluppsteget från Vänern varit större men effektiviteten i fällan lägre.

 

 Data baserat på de veckorapporter som Fortum skickar till Länsstyrelsen

Totalfångst paj 2013

figur 1

Säsongsvariation totfångst dia 2013

figur 2

Transporterad fisk paj 2013

figur 3

Säsongsvariation trsp dia 2013

figur 4

Utv antal vild K-lax 1996-2013

figur 5

Utv antal vild K-öring 1996-2013

figur 6