Yrkesfiske och husbehov

Fiskerinäringen i den värmländska delen av Vänern omfattar ca 40 yrkesfiskare och knappa 3000 husbehovsfiskare, vars målarter är gös, gädda, abborre, sik, siklöja och lax. Yrkesfisket rapporterar sina fångster direkt till HaV (statistik över yrkesfiskets fångster hittar du på SCB:s hemsida). I Länsstyrelsens arbete ingår bland annat att utfärda olika tillstånd, sköta fångstregistreringen från husbehovsfisket och se till att överenskomna regler efterföljs (se ”Fisketillsyn”).

Fritidsfisket/husbehovsfisket fångster i Vänern 2016

Fritidsfiskare/husbehovsfiskare som fiskar i Vänern med utestående redskap är registreringspliktiga och lämnar årligen fångstuppgifter. Sammanlagt finns knappt 2889 aktiva registrerade fritidsfiskare/husbehovsfiskare, men endast 836 av dem har uppgett att de fiskat under 2016. Den sammanlagda fångsten har minskat något sedan 2013 och uppgick 2016 till 36,6 ton (figur 1). Gädda, abborre och gös dominerar fångsten och sammanlagt fångade fritidsfiskarna cirka 12 ton gädda, 10 ton abborre och 6 ton gös. Fångsten av gädda, abborre och gös utgör tillsammans mer än hälften (cirka 70 %) av den totala fångsten i fritidsfisket under 2016. De minskade fångsterna sedan början av 90-talet beror främst på att antalet rapporterande fritidsfiskare/husbehovsfiskare minskat men fångsten per utövare har också minskat av de flesta arter med undantag av gös där fångsten per fiskare istället ökat över tid.

fångsten per fiskare istället ökat över tid fångster i ton 

 

Figur 1.Totalfångster för registrerade fritidsfiskare De senaste tio åren har fritidsfiskarena  fångat i medeltal 64 ton (endast räknat på lax/öring, abborre, gädda, gös, lake, sik, siklöja och ål).

tabell antalet fiskare, fångsterjpg

 

Tabell 1. Fritidsfisket/husbehovsfisket fångster under perioden 1999–2016, tabell 1 visar även antalet utövare samt antalet Kg per fiskare.

fångst per kg antalet utövare 2016

Figur 2. Fångst per registrerad husbehovsfiskare/fritidsfiskare 2006-2016 med utstående redskap.

fångster 2006-2016

Figur 3. Mängden fångad fisk som är inrapporterad under perioden 2009-2016.

 

fångster fördelat på fiskarter

Figur 4. Fångster 2016 fördelat på fiskarter.

Olika teorier om varför fisken minskar i norra Vänern

Värmlands folkblad publicerade den 18 februari en intervju med yrkesfiskarna Måns Bagge och Göran Fransson (senare även en intervju med Grete Algesten Vattenhandläggare Länsstyrelsen i Värmland). I intervjuen berättar Måns bagge och Göran Fransson om sin oro över att det har hänt något i vattendragen närmast klarälvsdeltat.  Enligt yrkesfiskarna har det skett en minskning med ca 90 procent av fiskfångsterna de senaste sju-åtta åren.  Minskiningen tror Måns Bagge och Göran Fransson beror på Polyaluminiumklorid som används vid reningsverken för att fälla ut fosforet som kan orsaka övergödning.

Länsstyrelsen i Värmland är också djupt oroad över situationen i de delar i norra Vänern som Måns Bagge och Göran Fransson berättar om. Men kan inte säga att minskningen av fångsterna beror på Polyaluminiumklorid som används vid reningsverken.  Minskningen kan bero på flera orsaker och det finns olika teorier om vad som skulle orsakat minskningen.

En teori förutom Polyaluminiumklorid är att under stora delar av 1900-talet var reningen på utsläppsvatten från reningsverk och fabriker längs Klarälven mycket dålig. Fiskbestånden växte och blev stora och fångsterna var goda där näringsrikt Klarälvsvattnet kom ut i Vänern. Nu är reningen bättre i reningsverken och fabrikerna längs Klarälven är nedlagda. Vattnet i Klarälven har blivit renare och är inte lika näringsrikt, fiskebestånden minskar av den orsaken att vattnet blivit mindre näringsrikt.

Länsstyrelsen skulle vilja göra en större undersökning av de minskade fiskbestånden för att ta reda på orsaken, men undersökningar kostar pengar och med minskade anslag från Havs- och vattenmyndigheten för 2013, finns inga medel över till att starta upp någon större undersökning och det är mycket synd.

Nedan finns länkar till intervjuerna med yrkesfiskarna Måns Bagge och Göran Fransson samt intervjuer med berörda personer vid Länsstyrelsen i Värmland.

Värmlands folkblad Yrkesfiskarna.

Värmlands flokblad Grete Algestad. 

Reportage i  SVT Värmlandsnytt. 

 

Ansökan Europeiska Fiskerifonden 2007-2013

 

Datum för sista dag att ansöka om stöd inom Europeiska Fiskerifonden 2007-2013.

Ansökningar om stöd får enligt förordningen beviljas fram till och med den 31 december 2013. Utbetalningar till stödmottagare får enligt förordningen göras fram till och med den 31 december 2015. För att kunna hålla dessa tider har Jordbruksverket tagit fram riktlinjer för olika slutdatum.

Slutdatum för ansökan om stöd:

  • Sista dag att ansöka om stöd är 2013-04-30

Mer information om vilka stödmöjligheter som finns inom ramen för Europeiska Fiskerifonden finns på  Jordbruksverkets webbsida

Om yrkesfiske och husbehovsfiske

Fiskerinäringen i den värmländska delen av Vänern omfattar ca 40 yrkesfiskare och knappa 3000 husbehovsfiskare. Målarterna för båda grupperna är vanligtvis gös, gädda, abborre, sik, siklöja och lax. Den senaste tiden har fisket fokuserat allt mindre på lax och mer på gös men även signalkräftor ingår som en allt större del i fiskets fångster. Vänersiken som länge varit mycket viktig för fisket har varit föremål för diskussion, detta eftersom den sedan i höstas är belagd med saluförbud pga. för höga halter av det giftiga ämnet dioxin (ansökan om dispens från förbudet har skickats in från yrkesfiskehåll).

Länsstyrelsens arbete med fiskerinäringen innebär att vi utfärdar tillstånd för både själva fisket som redskap och sköter fångstregistreringen från husbehovsfisket. Yrkesfisket rapporterar sina fångster direkt till HaV (statistik över yrkesfiskets fångster hittar du på SCB:s hemsida). Vi utövar även tillsyn på fisket för att se att överenskomna regler efterlevs (se ”Fisketillsyn”).