Rapporter

Fångststatistik lax och öring Forshaga centralfiske (2013) 2014 och 2015

Fiskvägen med sin fälla vid kraftverket i Forshaga öppnade i slutet av maj och stängde i början av oktober både 2014 och 2015. På grund av hög vattentemperatur i älven (> 19 C) stängdes fiskvägen under ca 4 veckor i juli/aug 2014. Under 2015 var vattentemperaturen konsekvent under 19 grader och fällan stängdes då endast under några få sporadiska dagar pga. underhåll. Detta är helt i linje med de årliga anvisningar som Länsstyrelsen ger till Fortum angående hur fiskevillkoren i vattendomarna för Klarälven/Gullspångsälven bör efterlevas.

Enligt årsrapporterna från Fortum fångades under 2014 totalt ca 3000 och under 2015 ca 3100 laxar och öringar fördelade enligt figur 1 nedan. Betydligt färre än 2013 (4200 st) men ändå något över 5-årsmedelvärdet på 2900 st. Ett något oroande faktum är att fångsten av vildfödd K-lax var betydligt mindre under både 2014 och 2015 än 2013 och även jämfört med 5-årsmedelvärdet på ca 750 st. Om anledningen är naturliga fluktuationer i laxpopulationen och/eller yttre omständigheter är oklart men Länsstyrelsen fortsätter bevaka utvecklingen. Sett till en längre period är dock trenden för den vildfödda K-laxen fortsatt svagt positiv (figur 2). Fångsten av vildfödd Klarälvsöring, som ökade med 75 % mellan 2012-2013, planade ut under 2014 och 2015. Fångsten ligger relativt tidigare år kvar på en hög nivå, om än antalsmässigt på en mycket låg nivå.

Under 2014 och 2015 transporterades ca 400 respektive ca 450 K-öringar (odlad+vildfödd) samt ca 550 K-laxar (båda åren, enbart vildfödd) ovanför Edsforsens kraftverk för naturlig lek i övre Klarälven (sedan 2012 och tillsvidare transporteras inte odlad K-lax upp för lek) (figur 3).

För G-laxen var framförallt 2015 ett lyckat år med den högsta fångstsiffran på 10 år. Även G-öringen hade ett bra år både 2014 och 2015.

Den fisk som blir över efter avelstäkt (figur 4) och transport till lekområdena återutsätts uppströms Forshaga kraftverk för sportfiskeändamål, samt i slutet på säsongen även nedströms Forshaga kraftverk. Under både 2014 och 2015 lyftes drygt 1500 fiskar upp- eller nedströms dammen med fördelningen för 2014 ca 40 % odlad K-lax och ca 60% G-öring samt för 2015 ca 43% odlad K-lax, ca 55% G-öring och ca 3% G-lax (figur 5).

I och med att fällan öppnade den 21 maj har säsongen 2016 startat. Den första fångstrapporten väntas in om några dagar och vi ska försöka hålla bloggen uppdaterad kring utvecklingen.

/Pär

Figur 1

Figur 1

Figur 2

Figur 2

Figur 3

Figur 3

Figur 4

Figur 4

Figur 5

Figur 5

 

 

 

Effekter av kalkning på fisk i rinnande vatten

Vi har nu kalkat vattendrag och sjöar i snart 40 års tid. Havs- och Vattenmyndigheten har tagit fram en rapport där man utreder vilken nytta det gjort. Resultat och slutsatser som framförs baseras på fångster vid 17 492 enskilda provfisken från drygt 1 200 olika strömsträckor i landet.

Rapporten kan laddas ner här: Effekter av kalkning på fisk i rinnande vatten

Sammanställning av elfisken 2014-2015, gjorda inom kalkningens effektuppföljning.

Inom kalkningens effektuppföljning sker årligen ett antal elfisken varje år, 50-70 stycken. Resultaten tillhör de mest efterfrågade. En sammanställning av resultaten har därför gjorts. Man får dock tänka på att sammanställningen inte är en rapport, och några analyser av resultaten är därför inte genomförda. Observera också att resultat från 2014 är beräknade med normalyta som bas, medan de från 2015 inte är det. Därför kan resultaten från 2014 skilja sig lite åt från siffror i elfiskeregistret. En rapport kan kanske färdigställas senare, men sammanställningen kan under tiden användas som en tjuvtitt på resultaten.

Sammanställningen finns att ladda ner här: Sammanställning Hel 2014_2015

Summering fångststatistik Forshagafällan 2013

Fällfångsten av lax och öring vid kraftverket i Forshaga var jämförelsevis stor under 2013. Sammanlagt fångades drygt 4200 laxar och öringar fördelade enligt figur 1 och 2. Både den vilda och odlade Klarälvslaxen och den vilda Klarälvsöringen ökade från i fjol och nådde sina högsta noteringar sedan fettfeneklippning infördes 1993 och fångster av vild/odlad började registreras 1996. Den odlade K-öringen noterade sin näst högsta siffra (som för övrigt var 2012). Om man sätter siffrorna i ett historiskt perspektiv är dock fångsterna av vild K-lax/öring fortfarande mycket låga. Under första halvan av 1800-talet fångades årligen mellan 10 000 – 30 000 lax och öring i Deje. Fällan öppnade i slutet av maj och stängde i början av oktober men på grund av hög vattentemperatur i älven (>20C) och med fiskens hälsa i fokus stängdes dock fiskvägen under ca 3 veckor i juli/aug. Detta var helt i linje med de anvisningar som Länsstyrelsen ger till Fortum och som bland annat reglerar hur fälla, transporter och utsättningar genomförs.

Som framgår av figur 2 är de ungefärliga veckofångsterna av vild och odlad K-öring synkade i tid och antal medan det för vild och odlad K-lax finns en viss skillnad där den vilda verka stiga något tidigare än den odlade och även avta något tidigare. Ren spekulation, men detta skulle kunna vara ett uttryck för den genetiska skillnaden mellan vild och odlad K-lax. Även Gullspångslaxen hade ett bättre år än 2012 och avelsbehovet uppfylldes därmed för samtliga arter och stammar. Eftersom årets fångster var relativt höga blev även transporten av fisk till lekområdena ovanför Edsforsens kraftverk också högre. Totalt transporterades drygt 1900 fiskar fördelade enligt figur 3 och 4. Sammanlagt under säsongen transporterades nära 870 K-öringar (vild + odlad) samt ca 1050 vilda K-laxar.

Figur 5 och 6 visar utvecklingen i antal oklippta (vilda) K-laxar respektive K-öringar som fångats i fällan mellan 1996 och 2013. Som synes en positiv trend för båda två men med stor mellanårsvariation hos laxen, vilket kan bero på både skillnader i antal upptransporterad fisk, överlevnad mellan olika livsstadier och fällans funktion och effektivitet. K-öringen utmärker sig med en stor ökning de senaste två åren och jämfört med 2012 ökade öringfångsten under 2013 med hela 75 %. Kan vara ett tecken på att en tidigare fällöppning (som skett just 2012 + 2013) är gynnsam för öringen.

Den fisk som blir över efter avelstäkt och transport till lekområdena sätts ut uppströms Forshaga kraftverk för sportfiskeändamål. Totalt under 2013 lyftes drygt 1500 fiskar över dammen fördelat på ca 79 % odlad K-lax och 21 % Gullspångsöring (sedan 2012 och tillsvidare transporteras inte odlad K-lax upp för lek). Det finns alltså en stor mängd fiskbar lax och öring mellan kraftverken!

Anledningen till de höga fångstsiffrorna kan vara flera. Dels öppnade fällan tidigare än vanligt vilket som sagt troligtvis var speciellt gynnsamt för fångsten av öring eftersom den stiger tidigare. Dessutom var det ett år med relativt lågt flöde i älven (alla minns väl hur lite vatten det var i älven i somras/höstas) vilket innebar lite vatten genom kraftverkets spilluckor och därmed uppstod lite s.k. distraktionsvatten. Eftersom fisken vill uppåt i älven simmar den mot området med störst flöde och i och med lite distraktionsvatten lockas fisken lättare mot fiskvägens ingångar. De förbättringar av fällans funktion som Fortum och Länsstyrelsen arbetat med under de senaste två åren i form av tex mer lockvatten ur fiskvägens två ingångar och koncentrering av lockvattenströmmen har förhoppningsvis också bidragit till högre effektivitet än tidigare. Preliminära resultat från studier av radiomärkt oklippt K-lax på vandring mellan Vänern och Forshaga indikerar en fälleffektivitet på ca 50 % under 2013 (Karlstads universitet och Vänerlaxens Fria Gång). Det kan innebära att lika många K-laxar som fångades (ca 1100) trots allt blev kvar nedströms kraftverket och alltså aldrig transporterades upp för naturlig lek. En tredje anledning till de höga fångstsiffrorna kan även vara ett högre totalantal stigande fisk jämfört med tidigare år vilket skulle kunna förklaras med bättre överlevnad rom-smolt och/eller bättre överlevnad för vuxen fisk ute i Vänern. Eller en kombination av både högre effektivitet och mer fisk. Därför är det svårt att säga säkert att det 2013 steg mer fisk än det gjort på 18 år, däremot noterades de högsta fällfångsterna sedan 1996 vilket såklart är mkt positivt! Men under 2011, då det fångades nästan lika mycket vild K-lax som 2013, kan totaluppsteget från Vänern varit större men effektiviteten i fällan lägre.

 

 Data baserat på de veckorapporter som Fortum skickar till Länsstyrelsen

Totalfångst paj 2013

figur 1

Säsongsvariation totfångst dia 2013

figur 2

Transporterad fisk paj 2013

figur 3

Säsongsvariation trsp dia 2013

figur 4

Utv antal vild K-lax 1996-2013

figur 5

Utv antal vild K-öring 1996-2013

figur 6

 

Nya HaV-rapporter om hur vattenkraften kan miljöanpassas

Nya rapporter från Havs- och vattenmydigheten om hur vattenkraften kan miljöanpassas.
I rapporterna anger forskare från tre universitet hur de anser att vattenkraftverken kan och bör miljöanpassas.

Rapporterna har tagits fram av forskare vid Karlstads och Umeå universitet samt Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU. De innehåller exempelvis beskrivningar av kunskapsbaserade metoder för att fastställa hur vattenkraftverken bör reglera älvar och åar för att ge förutsättningar för det vattenanknutna djur- och växtlivet.