Provfiske

Det är viktigt att följa upp resultaten efter att fiskevård eller kalkspridning har genomförts. Detta görs via olika typer av inventeringar, ofta genom s.k. provfisken. Vanligtvis används nätfiske men även elfiske när det inte är lämpligt att lägga ut nät (elfiske kräver dispens av Länsstyrelsen). Ibland installeras även fiskräknare för att kontrollera hur väl en anlagd fiskväg fungerar.

Effekter av kalkning på fisk i rinnande vatten

Vi har nu kalkat vattendrag och sjöar i snart 40 års tid. Havs- och Vattenmyndigheten har tagit fram en rapport där man utreder vilken nytta det gjort. Resultat och slutsatser som framförs baseras på fångster vid 17 492 enskilda provfisken från drygt 1 200 olika strömsträckor i landet.

Rapporten kan laddas ner här: Effekter av kalkning på fisk i rinnande vatten

Sammanställning av elfisken 2014-2015, gjorda inom kalkningens effektuppföljning.

Inom kalkningens effektuppföljning sker årligen ett antal elfisken varje år, 50-70 stycken. Resultaten tillhör de mest efterfrågade. En sammanställning av resultaten har därför gjorts. Man får dock tänka på att sammanställningen inte är en rapport, och några analyser av resultaten är därför inte genomförda. Observera också att resultat från 2014 är beräknade med normalyta som bas, medan de från 2015 inte är det. Därför kan resultaten från 2014 skilja sig lite åt från siffror i elfiskeregistret. En rapport kan kanske färdigställas senare, men sammanställningen kan under tiden användas som en tjuvtitt på resultaten.

Sammanställningen finns att ladda ner här: Sammanställning Hel 2014_2015

Flytt av flodpärlmusslor i Gullsjöälven

Länsstyrelsen har bedrivit miljöövervakning av flodpärlmussla i Gullsjöälven, Säffle kommun sedan 1997. Det har alltid funnits gott om musslor i Gullsjöälvens nedre del men det har inte funnits något tecken på föryngring. Musslorna som befinner sig där har förmodligen driftat nedströms. Det är ganska stora fluktuationer i antalet musslor i övervakningslokalerna vid varje övervakningstillfälle vilket tyder på att de rör på sig, förmodligen för att söka en bättre biotop. Miljön är inte heller optimal för mindre öring som är en grundförutsättning för att flodpärlmusslan ska föröka sig. Inga småmusslor är funna i den nedre delen (minsta 79 mm-1997).

Vi tror att miljön i Gullsjöälvens nedre del är olämplig för flodpärlmussla och därför har vi flyttat ett mindre antal musslor uppströms till en mer lämplig lokal. Vår förhoppning är att med fler musslor vid de områden där det finns mindre öring ska även föryngringen av musslorna öka.

Flytten genomfördes 2015-06-03 och 2015-06-11.

Vid båda tillfällena genomfördes flytten av Jenny Monsén och Urban Nyqvist. Vid det första tillfället erhölls god hjälp av Sandra Woronin och Karin Enfjäll.

Musslorna förvarades i vattenfyllda baljor och transporterades uppströms när de var fyllda.

Musslorna förvarades i cirka en och en halv timme i baljorna med kontinuerligt vattenbyte och placering i skugga. På den nya platsen lades musslorna ut för att själva kunna sätta sig på plats.

Vid flytten vid andra tillfället kunde man se att musslorna från första flytten satt sig till rätta.

Det totala antalet flyttade flodpärlmusslor var 341 och samtliga flyttade musslor längdmättes.