Vänerlaxens fria gång

I Vänern förekommer två olika laxstammar, klarälvslax och gullspångslax, som till skillnad från nästan alla andra laxar lever hela sitt liv i sötvatten. Klarälvslaxen har numer sina kvarvarande lek- och uppväxtområden begränsade till Klarälvens norra delar. Denna laxstam är starkt tillbakaträngd men fanns en gång i stora mängder och inom utbredningsområde som även omfattade Trysilelva och Femundselva.

Länsstyrelsen Värmland och Fylkesmannen i Hedmark har tilldelats pengar från den Europeiska regionala utvecklingsfonden för ett samarbete om vänerlaxen och älven. Projektet ska utreda förutsättningar / konsekvenser och inleda åtgärder för att återintroducera naturlig och frivandrande vänerlax i det svensk-norska älvsystemet Klarälven – Trysilelva – Femundselva med biflöden. En viktig utgångspunkt för uppdraget är hållbar utveckling och EU:s ramdirektiv för vatten.

Smoltryssjan

Smoltfisket tuffar på som vanligt med varierande fångststorlekar. En bra dag kan vi få upptill 25 st smolt och en sämre dag 5st, men vanligtvis ligger den dagliga fångsten på ungefär 15-20st smolt. Smolten visar högre smoltifieringsgrad och kan helt sakna parrmärken längre ned i Klarälven.

Vattnet har stigit cirka en decimeter under helgen och därmed ökar skräpet i näten. Vi jobbar varje dag med att arbeta på ryssjan och dess fångstarmar för att förebygga eventuella överraskningar.

Vi är nu snart uppe i 200st märkta laxsmolt och effektiviteten ligger stadigt runt 14%.

Nu hoppas vi att vattnet sjunker ned så att vi kan fiska utan att känna oro.

Mvh Oscar Askling
Smoltryssjan vid Edsforsen

 

 

Ryssjan

De senaste veckorna har vattnet sakta men säkert sjunkit undan. Fångsten ligger nu på ca 10-12 smolt/dag. Det pågår ständigt arbete med att förbättra effektiviteten och funktionen hos ryssjan.
En del av den smolt som fångas i ryssjan märks med sk streamer-tags och återutsätts för fångst/återfångst (ett sätt att mäta produktionen). Andra smolt går till ett annat delprojekt inom Vänerlaxens fria gång – ”överlevnad av vild smolt på sin nedströmsvandring till Vänern”.

Sammanställning av arbetet vid Ryssjan

Karlstads universitet ställde frågan
Hur klarar sig vildsmolten i Klarälven på sin nedströmsvandring från uppväxtområdena kring Sysslebäck till Vänern? Och är det någon skillnad på 1-årig och 2-årig odlad smolt var gäller deras vandringsframgång? Och hjälper det om man spiller vatten vid kraftverken? Under några sommarveckor ska Johnny Norrgård och Eva Bergman tillsammans med de två fältassistenterna Jacob Greenberg och Adam Lewenhaupt vi karlstads universitet studera smoltens vandringsframgång.

studien ska undersöka hur myket smolt som försvinner vid varje kraftverk. Detta sker genom att smolten märks med akustiska sändare och loggrar placeras ut längs hela älven, ffa uppströms och nedströms kraftverken. På det sättet kan man följa fisken och ta reda på hur många smolt som klarar sig från Sysslebäck till Klarälvens mynning i Vänern.

För mer information om vildsmolts studien se följande länk.

Rapport: Vildfödd smolt i Klarälven