Vänerlaxens fria gång

I Vänern förekommer två olika laxstammar, klarälvslax och gullspångslax, som till skillnad från nästan alla andra laxar lever hela sitt liv i sötvatten. Klarälvslaxen har numer sina kvarvarande lek- och uppväxtområden begränsade till Klarälvens norra delar. Denna laxstam är starkt tillbakaträngd men fanns en gång i stora mängder och inom utbredningsområde som även omfattade Trysilelva och Femundselva.

Länsstyrelsen Värmland och Fylkesmannen i Hedmark har tilldelats pengar från den Europeiska regionala utvecklingsfonden för ett samarbete om vänerlaxen och älven. Projektet ska utreda förutsättningar / konsekvenser och inleda åtgärder för att återintroducera naturlig och frivandrande vänerlax i det svensk-norska älvsystemet Klarälven – Trysilelva – Femundselva med biflöden. En viktig utgångspunkt för uppdraget är hållbar utveckling och EU:s ramdirektiv för vatten.

Fällöppning med leksugna laxar

På grund av den höga vatten tempen som smög sig på i juli så stängdes fällan den 20 juli. Detta av säkerhetsskäl för laxarna. Detta resulterade i ca 3 veckors pejlande på fiskar som stod och stångades vid kraftverket. Under denna tiden så var det också något krångel med turbinerna så spillvatten släpptes i dammluckorna. Alla laxar som vi hade sändare på förflyttade sig då från turbinerna och upp till dammluckorna. Här kunde man nu se lax överallt som hoppade eller som stod i kö för att få göra sitt ärehopp.

Hoppande och väntande laxar

Runt den 10 augusti igen så vågade man öppna fällan igen efter fallande vattentemperaturer. Nu skulle de bli intressant att se vad som skulle ske. Skulle vi få en massanstormning av laxar in i fällan? Eller skulle det fortsätta som förut med någon då och då.
Första dagarna så skedde inte mycket, men som på en given signal så pejlades laxarna mot lockvattnet till fällan.
Vid den första fisksorteringen efter fällöppningen så hade fyra stycken radiomärkta laxar simmat in. Dessa blir då med en gång belönade med taxi upp till lekområdena.I sorteringen veckan efter så hade ytterligare tre hittat vägen in, så nog tycktes det som att det blev en liten anstormning ändå.
De två sista veckorna har resulterat i tre fiskar till, där en av de var en eftersläntare i vandringen från Vänern.
Det visar sig också så här långt att de fiskarna vi märkte på Vänern har varit bättre på att hitta in i fällan än de som vi gav en andra chans. Dock så är inte säsongen slut än så det är tidigt att spekulera i om detta är ett riktigt resultat.

Att åka runt och bilpejla kan vara tröttsamt för öronen då det låter en del om utrustningen.
Bilpejl
Men detta vägs upp av den vackra omgivningen jag får se. Karlstad och Värmland är fantastiskt
vänern örsholmen

Vidöåsen,Hammaröleden

Ny laxlokal

Det står klart sedan ca 20 laxar fångats i Örån vid elfiske den 28 augusti. De flesta var ca 95 mm långa vilket indikerar att det rör sej om tvåsomrig fisk. Om det är frågan om reproduktion i Örån eller om unglax vandrat upp i biflödet från huvudfåran är ej känt.

Örån ligger på västsidan om Klarälven, ca 1 km uppströms bron vid Kärrbackstrand.

Smoltryssja i midsommartid

I takt med att vädret blivit mer och mer somrigt har även arbetet vid ryssjan i Edebäck gått smidigare och smidigare. Vattenståndet i älven har sjunkit, vilket lett till att mindre och mindre skräp har lossnat från älvens stränder uppströms och följt med strömmen in i ryssjan (till stor lättnad för oss som såg stora sjok med ris och stockar komma flytande i maj).

Fångsten av smolt har varierat något, med en topp på över trettio stycken nya en dag i slutet av juni. Medan vi endast fått fem-sex andra dagar. Snittfångsten per dag under juni arton smolt per dag med en återfångst på omkring 15 %. En bättre sammanställning av fångsterna är under arbete… Sedan starten på juli har dock en tydlig minskning skett, till exempel så har vi denna dag (10 juli) endast fångat en ny smolt.

Men utöver smolt har vi även fått storfisk i ryssjan! Veckan efter midsommar hade vi en radiomärkt lax som varit potentiell lekfisk vid tömningen. Denna hade tyvärr drabbats av svåra svampangrepp, och återhämtade sig inte, utan dog någon timme efter att vi flyttat över den från ryssjan till en nätsump inne vid strandkanten.

Nu idag 10e juli har vi haft tre stycken lekfiskar i ryssjan! Dessa tre var glädjande nog alla i gott skick och utan skador, och kunde släppas i älven omgående! Varför de gått in i ryssjan, som ligger nedströms utsättningsplatsen är en intressant fråga. De hade alla tre klippta fettfenor, vilket innebär att de fötts i fiskodling. Kanske är det därför de uppvisar detta ganska planlösa vandringsbeteende? Vattnet i älven känns kanske inte lika ”hemma” som för de laxar som fötts naturligt uppe vid lekplatserna? Frågor som kanske de andra forskningsstudierna vid Karlstads universitet kan ge tydligare svar på i framtiden.

Nu återstår fortfarande någon vecka fiske innan vi river ryssjan vid Edsforsen för den här gången. Fram tills idag har vi märkt ca. 550 st lax och ca. 70 st öringar. Det har varit ett tufft handkraftsarbete som bidragit med sega muskelknutar, men ack så kul det är!!!
LÄNGE LEVE LAXEN!

Mvh Oscar & Johannes

IMG_3934

Foto: Oscar Askling

Leksugna laxar och streamermärkning

Den 28/6 så radiomärktes de sista av de laxar som redan varit en sväng in i fällan i Forshaga. Dessa släpptes ca 2 km nedströms kraftverket för att se om de en gång till skulle gå in i fällan. Två dagar senare så pejlades det från mynningarna och upp till Forshaga. Vid isättningsplatsen nedströms kraftverket stod då fortfarande nr 1673 och funderingar kom på hur denna stackare mår.
Isättning av lax med radiosändare
Många av de andra märkta hade gått upp till kraftverket och ställt sig medans några stuckit ut till Vänern igen. Idag däremot, då vi än en gång hade märkning vid fällan så pejlades nr 1673 inne i fällan. Denna leksugna lax hade då ”vilat upp sig” och sedan resolut ångat på och gått in i fällan igen. Som pris för detta så fick denne plus en till radiomärkt kompanjon gratis taxiresa upp till lekområdena uppströms Ekshärad.
En till del av studien rör att streamermärka 60 laxar från fällan som sen sätts ut 2 km nedströms. Dessa skall man sen se hur stor procent som återvänder upp till fällan. Streamers är röda smala vinylband som träs genom fettfenan med hjälp av en nål. På dessa band finns ett id nummer som antecknas.
Planen var att märka 20 – 30 laxar idag och resten någon dag till veckan då vi inte trodde att det skulle vara så mycket lax i fällan.
Vår plan höll inte då det var långt över sextio stycken klarälvslax i fällan, så alla blev märkta idag. Nu ser vi fram emot att få pejla alla laxar och följa deras väg i älven. Vi väntar även spänt på att få rapporter från fällan när våra röda streamermärken anländer med laxen.
ingång till fällan forshaga

Ingången till fällan i Forshaga
Deniltrappa Forshaga
Laxtrappan som leder laxarna förbi fiskräknaren och vidare in i fällan

Fiskpassagelösningar i nordvästra USA – rapport från studieresa i september 2012

Under september månad 2012 genomförde en grupp bestående av både svenska och norska myndigheter, forskare och kraftbolag en studieresa till nordvästra USA med huvudsyftet att lära mer om vilka typer av åtgärder som kan och genomföras för att underlätta framförallt laxfiskars vandring såväl upp- som nedströms vid olika typer av kraftverk. 

Dessutom studerades olika system för hantering och transport och utsättning av fisk vid olika uppsamlingsanläggningar. Framförallt besöktes kraftverk och anläggningar inom Columbiaflodens avrinningsområde. Resans främsta syfte var inte att reda ut hur passagefrågorna regleras juridiskt och vilka verktyg myndigheterna har för att säkerställa att målen för biologisk mångfald och levande sjöar och vattendrag (motsvarande våra miljömål) uppfylls. Vi kunde dock identifiera ett antal områden där våra system skiljer sig åt. I förekommande fall lyfts detta fram i rapporten men för vidare diskussion i andra forum.

Rapporten är sammanställd av Grete Algesten och Pär Gustafsson, Länsstyrelsen Värmland samt Håkon Berg Sundet, Fylkesmannen i Hedmark. Finansiering via InterReg Sverige-Norge, projekt Vänerlaxens fria gång.
Löpnummer: 2013:13
ISBN/ISSN-nr: 0284-6845
Publiceringsår: 2013
Sidantal: 20