Vänerlaxens fria gång

I Vänern förekommer två olika laxstammar, klarälvslax och gullspångslax, som till skillnad från nästan alla andra laxar lever hela sitt liv i sötvatten. Klarälvslaxen har numer sina kvarvarande lek- och uppväxtområden begränsade till Klarälvens norra delar. Denna laxstam är starkt tillbakaträngd men fanns en gång i stora mängder och inom utbredningsområde som även omfattade Trysilelva och Femundselva.

Länsstyrelsen Värmland och Fylkesmannen i Hedmark har tilldelats pengar från den Europeiska regionala utvecklingsfonden för ett samarbete om vänerlaxen och älven. Projektet ska utreda förutsättningar / konsekvenser och inleda åtgärder för att återintroducera naturlig och frivandrande vänerlax i det svensk-norska älvsystemet Klarälven – Trysilelva – Femundselva med biflöden. En viktig utgångspunkt för uppdraget är hållbar utveckling och EU:s ramdirektiv för vatten.

Slutrapporten Vänerlaxens fria gång – två länder, en älv

Jämfört med tidigt 1800-tal finns i dag sannolikt mindre än fem procent kvar av lekbestånden av Klarälvslax och Klarälvsöring. Den vilda Klarälvslaxens möjlighet att leva, vandra och föröka sig i sin miljö kan ses som en indikator för väl fungerande ekosystem, eftersom den kräver miljöhänsyn som gynnar många andra hotade arter, naturmiljöer och samhällsintressen.

Länsstyrelsen Värmland och Fylkesmannen i Hedmark presenterar slutrapporten av projektet Vänerlaxens fria gång. I drygt tre år har Sverige och Norge samarbetat om ett stort antal studier och åtgärder. Syftet har varit att på lång sikt bygga upp det vilda beståndet av Klarälvslax genom att utreda möjligheter och konsekvenser av att återintroducera laxen i Norge. Samtidigt gynnas övrig biologisk mångfald och åtgärderna bidrar till att uppfylla kraven enligt EU:s ramdirektiv för vatten och art- och habitatdirektivet.

Slutrapporten visar historisk och ny kunskap om Klarälvslaxbeståndet, andra skyddade och hotade arter, ekologisk status, miljöproblem och underlag till åtgärdsprogram.

– Ett genomförande av det åtgärdunderlag som finns i rapporten bedöms ge många positiva effekter. En av dessa är att Klarälven-Trysilelva-Femundselva med biflöden blir en av Skandinaviens laxrikaste med cirka 12000 lekande vildlaxar per år, säger landshövding Kenneth Johansson.

Prioriteringen i arbetet kommer framöver att ligga på att vidta åtgärder för att öka fiskens uppvandring vid Forshaga kraftstation, öka överlevnaden hos nedströmsvandrande fisk, införa miljövänlig vattenreglering, och när så är möjligt, återintroducera Klarälvslax i Trysilelva och Femundselva.

 

Slut rapport- Vänerlaxens fria gång- två länder en älv

Slut rapport- Vänerlaxens fria gång- två länder en älv Pdf

 

 

Vänerlaxen föreläser

Projektet Vänerlaxen fria gång är ute och föreläser, igår 13 november fick Forshaga akademin ett besök av Pär Gustafsson en av projektledarna för projektet och den 22 medverkade projektet i Vattnets alla värden. 

Även under dagen Vattnets alla värden höll Pär Gustafsson i föredraget. Föredraget fick mycket uppmärksamhet till och med av självaste Björn Risinger GD för Havs- och vatten myndigheten, som gjorde ett twitter inlägg om föredraget.

Björn Risingers inlägg finns att läsa under följande länk https://twitter.com/bjorn_risinger/status/392581643229093888

ForshagaAkademin

 

Elfisken inom projektet Vänerlaxens fria gång

Inom projektet Vänerlaxens fria gång sker under veckan vadelfisken i olika vattendrag som tillrinner Klarälven och första dagens elfiske är nu avklarat.

Ingen lax fångad hittills men överraskande höga tätheter av öring i Lettan och Kvarnån i Höljes. Idag fortsätter vi fisket söderut, Klarälven, Näckån och Tåsan står på programmet idag säger Tony Sahlberg.

Kvarnån

Kvarnån i Höljes, Foto Tony Sahlberg