På fältet

Plötslig fiskdöd i Säffle på grund av akut hjärtstopp

Måndagen den 22 maj upptäcktes att ett större antal döda fiskar, främst gösar, flöt omkring i Byälven vid Strömbron i centrala Säffle. Vattenprover visade inga tecken på kontaminering eller annan påverkan. Efter provsvar på fyra döda gösar visar det sig att de alla dött en plötslig död till följd av kraftig tryckförändring som passerat genom kroppens yttre hårdare delar och orsakat akut hjärtstopp.
Direkt in anslutning till att de första döda fiskarna upptäcktes tog Säffle kommun kontakt med massafabriken Nordic Paper som ligger uppströms Strömbron. De agerade snabbt och tog vattenprover där de kunde konstatera att både syrehalt och pH-värden var normala i älven. Nordic Paper kontrollerade även bioreningen, om möjlig driftstörning eller avlopp som svämmat över, men inget visade något ovanligt. Passagen genom Strömbrons dammluckor visar heller ingen onormal påverkan. Såväl kommunen som Säffle sportfiskeföreningen tog kontakt med Länsstyrelsen som därefter beslöt att skicka in fyra stycken av de döda gösarna till Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) för vidare analys.

Nu har de preliminära provsvaren från SVA kommit och de visar att gösarna dött en plötslig död till följd av en tryckförändring/tryckvåg, som passerat genom kroppens yttre hårdare delar (skalle respektive hud) och orsakat akut hjärtstopp. SVA:s bedömning grundas på att alla fyra gösarna uppvisar kraftig stasning av blod i kärl och organ. Tecken på akut trauma ses även på skador i ögon (krackelerade linser, cellavlossning från ögonbotten) på alla fyra fiskar.

Vad som orsakat tryckvågen kan inte bedömas genom provsvaren. Med tanke på att fiskar dött genom plötsligt yttre tryck så går det inte att utesluta att det skett detonation i vattnet av något slag, eller i direkt anslutning till vattnet. Händelsen är därför polisanmäld för utredning. SVA gör även kontrollanalys på de döda gösarna för virus- och bakteriepåverkan. De slutgiltiga resultaten där väntas inom några veckor.

Totalt uppskattas det till cirka 250-300 döda fiskar som hittats döda.

 

Jonas Andersson

Fiske/Miljöanalys 

Jonas.S.Andersson@lansstyrelsen.se

010-2247432

Exkursion med Karlstads universitet

DSCN1324 (002)IMG_0567IMG_0573

De ca 20 studenterna som läser naturvårdsbiologi på Karlstads universitet har haft en exkursionsvecka tillsammans med Länsstyrelsen. Syftet var att studenterna skulle få en bild av några av de olika naturvårdsprojekt/insatser som görs på Länsstyrelsen. Bland annat besöktes projekten LIFE Vänern i Klarälvsdeltat och LIFE Taiga på Brattforsheden, naturreservatet Öjenäsbäcken, samt Långserud med tema ”biodiversitet och invasiva arter i odlingslandskapet”

Dagen vid Öjenäsbäcken inleddes med att gruppen, ledda av Pär Gustafsson, vandrade uppströms längs den ca 2 km långa älven. Vid lämpliga platser gjordes stopp där studenterna informerades om naturreservatet, öring, flottningsrensning och framförallt den restaurering efter rensning som genomförts i Öjenäsbäcken mellan 2012-2014. Studenterna fick berättat för sig hur viktiga kantzonerna längs vattendrag är och hur de påverkar det akvatiska livet i vattendragen, samt betydelsen för desamma av att man restaurerar efter flottningsrensning, dvs återför sten, block och grus, samt inte minst död ved.

Längst upp i Öjenäsbäcken finns en damm, Gretjärnsdammen, som utgör ett definitivt vandringshinder för fisk och flera andra vattenlevande organismer. Studenterna fick höra om problematiken kring detta i stort och dess omfattning i länet. Just Gretjärnsdammen är föremål för ansökan om utrivning, ett projekt som drivs av LST och planeras genomföras 2018. Efter utrivning kommer fisk att kunna vandra från Nysockensjön ända upp till Öjenässjön, dvs i hela vattensystemet. Något som inte kunnat ske på över 100 år. Just denna s.k. ”konnektivitet” är en viktig parameter för att ett vattendrag ska uppnå ”God ekologisk status” enligt EU:s vattendirektiv.

Efter en lunchpaus gick gruppen nedströms igen för att få en gedigen föreläsning av Urban Nyqvist och Jenny Monsén om den hotade flodpärlmusslan i allmänhet och om musslorna i Öjenäsbäcken i synnerhet. Musslans status i landet och länet, orsaker till nedgången, ansenliga ålder och dess parasitiska leverne på laxfiskar var några saker som togs upp. Studenterna fick även prova på den metodik för musselövervakning som LST regelbundet genomför i de Värmländska vattendrag som hyser flodpärlmussla.

En lyckad dag för alla inblandade :)

 

Flytt av flodpärlmusslor i Gullsjöälven

Länsstyrelsen har bedrivit miljöövervakning av flodpärlmussla i Gullsjöälven, Säffle kommun sedan 1997. Det har alltid funnits gott om musslor i Gullsjöälvens nedre del men det har inte funnits något tecken på föryngring. Musslorna som befinner sig där har förmodligen driftat nedströms. Det är ganska stora fluktuationer i antalet musslor i övervakningslokalerna vid varje övervakningstillfälle vilket tyder på att de rör på sig, förmodligen för att söka en bättre biotop. Miljön är inte heller optimal för mindre öring som är en grundförutsättning för att flodpärlmusslan ska föröka sig. Inga småmusslor är funna i den nedre delen (minsta 79 mm-1997).

Vi tror att miljön i Gullsjöälvens nedre del är olämplig för flodpärlmussla och därför har vi flyttat ett mindre antal musslor uppströms till en mer lämplig lokal. Vår förhoppning är att med fler musslor vid de områden där det finns mindre öring ska även föryngringen av musslorna öka.

Flytten genomfördes 2015-06-03 och 2015-06-11.

Vid båda tillfällena genomfördes flytten av Jenny Monsén och Urban Nyqvist. Vid det första tillfället erhölls god hjälp av Sandra Woronin och Karin Enfjäll.

Musslorna förvarades i vattenfyllda baljor och transporterades uppströms när de var fyllda.

Musslorna förvarades i cirka en och en halv timme i baljorna med kontinuerligt vattenbyte och placering i skugga. På den nya platsen lades musslorna ut för att själva kunna sätta sig på plats.

Vid flytten vid andra tillfället kunde man se att musslorna från första flytten satt sig till rätta.

Det totala antalet flyttade flodpärlmusslor var 341 och samtliga flyttade musslor längdmättes.