Övrigt

Premiär för gösfisket i Säffle

Lördagen den 7/7 klockan 12.00 är det dags för årets Gös- premiär i Byälven!

Länsstyrelsen kommer att vara på plats och hålla föredrag om gösens biolog och hur biologin harmonierar med reglerna för fisket efter gös.
Välkomna till Länsstyrelsen Värmlands tält mellan kl 10:30-13:30 och lyssna eller ställ frågor om fiske eller LONA- bidraget
Föredragen kommer att hållas om gösens biologi kl 10:30, 11:30 12:30 och 13:30 och är ca 20 min 
Dagens program
Kl. 10:00 Informationscentralen öppnar. Försäljning av fiskekort för de olika zonerna. Kl. 10:30-13:30 Jonas Andersson från länsstyrelsen kommer att finnas på plats för att informera om gösfisket och Säffle Sportfiskeförening kommer att informera om sin verksamhet. Kl. 10:45-11:45 Trubadur Magnus Liljeqvist underhåller från scenen. Kl. 11:45 Information från Säfflefiskeförening. Kl. 11:55 Teknik- och fritidsnämndens ordförande Thomas Jarlhamre kommer att inviga, och även premiärfiska. Kl.12:00 Gösfisket startar. Stenmagasinet har sin servering öppen. Arrangemanget är en del i beviljade Lokala Naturvårdsprojektmedel (LONA) från Länsstyrelsen för ett hållbart och attraktivt gösfiske i Byälven.
Läs mer på relaterade länkar 
gos

Länsstyrelsen har beslutat om kräftpest

Länsstyrelsen var på plats i Bodaälven och samlade in döda flodkräftor 2018-06-27 som skickades till SVA för analys, analysen påvisade kräftpest. Länsstyrelsen har  bedömt att pesten kommer att sprida sig och har därför bedömt att Pestförklara Bodaälven, Lilla Bör, Bärhustjärnet, Bärhussälven, och Stora Bör. Från dammen vid utloppet i Älsjön till dammen vid utloppet i Stora Bör Byälvens vattensystem (132) i Säffle och Årjängs kommun.

För att förhindra spridning av kräftpest får länsstyrelsen enligt 10 § förordningen (1994:1716) om fisket , vattenbruket och fiskerinäringen besluta att ett visst område ska anses kräftpestsmittat. Inom ett område som har förklarats kräftpestsmittat är det enligt 2 kap. 11 § ovan nämnda förordning förbjudet att

1. fånga kräftor

2. saluhålla, sälja, köpa eller transportera okokta kräftor

3. använda fisk som betesfisk i ett annat vatten än det där den fångats.

Fiskeredskap, båtar, maskiner eller andra föremål som har använts i ett vatten inom ett område som har förklarats som kräftpestsmittat får inte transporteras till någon annan sjö eller något annat vattendrag inom området eller föras ut ur området utan föregående desinfektering.

4. utplantera signalkräfta.

https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=93&artikel=6991270

https://www.svt.se/nyheter/lokalt/varmland/nytt-kraftpestutbrott-oster-om-arjang

 

Skylt Bodaälven, Stora bör mfl 2018-07-02

 

Vem bestämmer hur din sjö ska se ut?

Kanske bor du nära en sjö eller å? Kanske är den grön av flytande alger, eller kanske är vattnet klart men utan en enda fisk? De flesta har ett vatten som de känner lite extra för. Däremot är det få som vet att människor har suttit i Bryssel och Göteborg och beslutat om mål för alla Värmlands vatten. EU:s vattendirektiv gäller hela EU, och målet med vattendirektivet är att miljöproblemen i EU:s alla vatten ska vara ur världen senast år 2027 – redan om nio år. Bakgrunden till vattendirektivet var en stark oro för det elände som dålig vattenförvaltning kan leda till. Man såg framför sig skräckscenariet: Att Europas gröna näringar och dricksvattentillgångar skulle förstöras genom sänkt grundvatten, torka, skyfall, jordförlust, giftutsläpp, översvämningar och utdöende av fiskar och pollinatörer. Dessutom visste man att hälften av alla EU-medborgare uppgett att de bekymrar sig mycket för förorenade vatten. Att göra vattendirektivet till verklighet visade sig dock bli en utmaning. 

I oktober år 2000 fattades ett historiskt beslut: EU fick en gemensam lagstiftning för vattenmiljön. Både i Europa och i andra delar av världen finns exempel på vad en dålig omsorg om vattnet kan leda till. EU-kommissionens mål var att inget medlemsland skulle göra om dessa misstag. Om skadan redan var skedd, så skulle den repareras. Det beslutades alltså att alla vatten i hela EU ska nå samma mål: En god status, det vill säga ett tillstånd som ”endast ringa avviker från ett tillstånd som är opåverkat av människan”. Man bestämde från början att målet skulle vara nått år 2015.

Bråttom att nå målen

Här i Sverige infördes vattendirektivet i lagstiftningen år 2004, när det var elva år kvar innan målet skulle vara uppfyllt. Det betydde att det var bråttom redan från början, och lika bråttom blev det för många av EU:s övriga medlemsländer. Ganska snart började man skjuta på målen. I skrivande stund är det sagt att alla åtgärder i vattnen måste vara gjorda år 2021, och därefter ska man behöva vänta i maximalt sex år innan åtgärderna har lett till en god status. Om nio år ska alltså all övergödning vara ett minne blott. All försurning ska vara historia. Inga dammar eller fel lagda vägtrummor ska hindra fiskarnas vandring i vattendragen. Alla sjöar och vikar och åar ska ha en stor andel naturlig strand, med buskar och vass och ängar och sandstränder som översvämmas vid de tider naturen bestämmer. Det säger sig självt att detta inte är lätt att åstadkomma. Kanske kommer direktivet att förlängas, så att vi får mer tid på oss att nå målen? Ännu så länge vet ingen.

Lokala värderingar och centrala

Då vattendirektivet sjösattes visade det sig att ”vanliga människor” ute i EU inte alltid delade EU-kommissionens syn på problemen i våra vatten. Det uppstod en rejäl krock mellan vissa av riktlinjerna i direktivet och lokala värderingar. Ironiskt nog är en av grundbultarna i vattendirektivet att alla åtgärder ska förankras lokalt, och att lokal kunskap ska tas tillvara. Flera medlemsländer har dock inte klarat av att skapa en god förankring. Det kräver pengar och tid, och dessutom är det inte alltid lätt att förena lokala synpunkter med riktlinjer som är beslutade i Bryssel, och som EU-ländernas nationella styrande organ har lovat att följa.

Kritik från olika håll

Resultatet för Sveriges del är att införandet av vattendirektivet har bombarderats av kritik från flera håll samtidigt: Från lantbrukarhåll har man bland annat framhållit att det finns en klyfta mellan experter och vanligt folk, som måste överbryggas. Man har krävt bättre utredningar av var miljöproblemen har sin grund. Man har tagit upp att minskning av fosforläckage genom ökande arealer fånggrödor leder till minskad inhemsk livsmedelsförsörjning. Man har kritiserat att ägare av små vattenkraftverk ska behöva bära kostnaden för miljöåtgärder vid kraftverken. Från EU-kommissionen, å andra sidan, har man framfört kritik mot att Sverige ligger på sista plats bland EU-länderna när det gäller att ha koll på hur våra vatten egentligen mår. EU-kommissionen har också framhållit att Sverige har gjort på tok för lite för att skapa fria vandringsvägar för fisk. De har påpekat att våra åtgärdsprogram är för tandlösa och leder till för små verkliga förbättringar av vattenmiljön.

Vad kan du göra?

Finns det då något som du som privatperson eller företagare är tvungen att göra för att följa EU:s vattendirektiv?  Ja, men det kommer du att få information om genom ett eventuellt krav från din kommun eller länsstyrelse. Under de närmaste åren kommer kommunerna t ex att rikta åtgärder mot utsläpp från enskilda avlopp.  Om du har ett intresse för vatten och miljö finns det mycket du kan göra på frivillig basis för att förbättra miljön i dina hemmavatten. Du kan gå med i ett vattenråd, som är en sammanslutning av alla som har intressen i vatten inom samma avrinningsområde.

När det gäller läckage av fosfor och kväve har de flesta yrkesverksamma lantbrukare redan god kunskap. Du som har ett par hästar som hobby kanske vet lite mindre om dessa frågor. Du kan i så fall kontakta din kommun och fråga hur du bäst ska hantera din stallgödsel. När det gäller vandringshinder, som är ett mycket stort problem för fisk i våra vattendrag, så kan du som enskild lägga om vägtrummor på din mark. Fråga oss på Länsstyrelsen om du vill veta mer om hur vägtrummor kan läggas för att gynna livet i vattendraget. Naturliga kantzoner runt sjöar och åar är en annan viktig ingrediens i en god vattenmiljö. Det innebär att du alltid bör lämna buskar och träd intill sjöar och åar. Det bästa för vattnet är i detta fall det som upplevs tråkigast för oss människor: En snårskog intill stranden, med träd som fallit ut i vattnet. Ofta går det att gå en medelväg, och lämna träd och buskar på vissa sträckor, medan man gör stranden tillgänglig på andra ställen.

Även om åtgärderna i vattendirektivet ofta är mycket kostsamma, så är de nödvändiga om vi vill ha en levande landsbygd även i framtiden. Utan vatten av god kvalitet drabbas såväl lantbruk som turism, och ofta mycket hårt. Levande och friska vatten är viktigt om vi ska kunna bygga en framtid i hela landet.

Hör gärna av dig till oss på Länsstyrelsen om du har frågor om vattenmiljö, information om miljöproblem i något vatten, eller synpunkter på hur vattenmiljön kan förbättras!

E-post:

asa.enefalk@lansstyrelsen.se

Eller

beredningssekretariat@lansstyrelsen.se

 

 

 

 

Föredrag NVE

NVE 160524Igår den 24 maj besökte en delegation från Norges vassdrags- og energidirektorat (NVE) Karlstads universitet för en dag i fiskvandringens och fiskpassagernas tecken. Undertecknad fick då äran (tack Olle) att hålla ett föredrag om laxen och öringen i Vänern och Klarälven samt resultat och åtgärdsförslag från det svensk/norska Interreg-projektet ”Vänerlaxens Fria Gång”. Ett intresserat gäng med bra och många frågor!