Fiske och fiskevård

Sjöarna och vattendragen i Värmland har under lång tid påverkats av yttre faktorer. En stor del av Länsstyrelsens fisk- och fiskevårdsarbete syftar till att mildra effekterna av både tidigare och pågående påverkan. I arbetet ingår bland annat att främja olika projekt, sköta kalkningen i länet för att motverka försurningens effekter i länet och ge tillstånd för fiskutplanteringar.

Påbörjad bäckkalkning i Örebäcken

Tidigare har det skrivits om att Länsstyrelsen i Värmland beslutat om genomförandet av bäckkalkningsprojektet.  Den 17 september började personal från Eda kommun och Hushållningssälskapet att lägga ut lekgrus med inblandning av kalkgrus på lekbottnar i Örebäcken. Under tisdagen var även personal från länsstyrelsens kalkningsverksamhet ute vid Örebäcken för att hjälpa till och för att se och dokumentera hur utläggningen av kalkgruset går till.

Arbetet med att lägga ut blandningen av lekgrus och kalkgrus på lekbottnarna är arbetsamt. Med hjälp av fyrhjuling körs gruset från uppläggningsplatsen ut till (eller i närheten av) de platser som gruset ska läggas ut. Sedan skottas det med spade ner i hinkar som bärs ut för hand ut till lekbottnarna. Det kommer att läggas ut ca 20m³ av blandningen kalkgrus och lekgrus i Örebäcken den närmsta veckan.
I rutan filmat från fältet på första sidan finns det som visades live under tisdagen. Tomas och Daniel från Hushållningssällskapet berättar hur de gör, när de lägger ut kalkgruset.

Nedan är ett urval av de bilder som fotograferades under tisdagen.

Summering fiskpassageresa USA 4-12/9

En på alla sätt väldigt bra och intressant vecka är slut. Åter hemma, fulltankade med intryck och inspiration. Alla i sällskapet var nog eniga om att vi har mycket att lära och att vi i Skandinavien (iaf Sverige), om metaforen ursäktas, rör oss lite som döda smolt i bakvatten… Anledningarna till varför det är så är såklart flera, men en viktig skillnad är lagstiftningen. T.ex. genomgår alla vattenkraftlicenser i USA en automatisk omprövning efter max 30-45 år. Då kan myndigheterna i princip ställa de krav som krävs för att minimera skadorna på fisken och fisket, uppbackade med forskning och modern djurskyddslagstiftning. Många licenser i USA har löpt ut ungefär samtidigt de senaste åren vilket lett till många nya projekt. Att erbjuda vandringsvägar, om det så sker via utrivning eller högeffektiva passagelösningar är därför svårt för amerikanska kraftbolag att undvika vid omförhandlade vattendomar. Speciellt tuffa villkor blir det om någon art är hotad enligt Endangered Species Act (jfr med klarälvs- och gullspångsstammarna…?). I Sverige baseras många av vattenkraftens tillstånd på 1918-års vattenlag, en lag som under industrialismens framväxt gav mkt litet utrymme för naturvänliga villkor. Generellt för små resurser till länsstyrelser och kammarkollegiet för att driva omprövningsprocesser gör också att situationen ser annorlunda ut. Ett ljus i tunneln är dock regeringens pågående utredning på temat vattenverksamheter med rubriker som ”polluter pays”, bästa möjliga teknik, anpassning till Miljöbalken och EU:s vattendirektiv etc. Förhoppningsvis kommer resultatet ändra spelreglerna till fiskens och det övriga akvatiska livets fördel (utr. klar juni 2013).

Man ska heller inte vara naiv och tro att kraftbolagen i USA satsar de enorma summorna av fri vilja och att de drivs av någon speciell och fiskvänlig moral. Det finns hårda tvingande villkor i nya licenser och en del av pengarna de satsar kommer från påslag på elpriset och skatterabatter. Efter att under veckan ha träffat flera representanter (fiskbiologer och tekniker) från just kraftindustrin märktes ändå ett starkt engagemang och progressivt sätt att ta sig an uppgifterna. Stora summor satsas utan att man har 100%-garanti för hög effektivitet – man verkar dock resonera att fungerar inte en lösning får man modifiera. Man lär sig av varandra, av misstagen och korrigerar – huvudsaken är att man startar. Så, när börjar vi:)?

Tyvärr var Fortum inte med på denna resa men glädjande nog skickade deras norska kraftkollegor i Klar/Trysilälven, Eidsiva Energi, två personer. Vi var dock eniga om att det vore mycket nyttigt och viktigt för både kraftbolag, andra myndigheter och miljödomstolar att göra en liknande resa. Dels för vikten av att med egna ögon se och höra vad som görs och kan göras i form av förbättrad passage och hantering. Men även för att alla vi som på endera sättet är inblandade i verksamheten ska ha ungefär samma kännedom om både vari skillnaderna ligger men framförallt om teknik och möjligheter – angeläget under diskussioner och förhandlingar för att inte krav, idéer och visioner ska framstå som orimliga och utopiska.

Avslutningsvis ett stort tack till Martin O’Farrell på Smith-Root, Jon Museth NINA och Håkon Sundet-Berg på Fylkesmannen i Hedmark för ett topparrangemang.

På återhörande,

/Pär

Träff med Värmlands läns kalkningsförbund

Fredagen den 7/9 var Sandra och Jonas som arbetar inom kalkningsverksamheten till Höljes för att träffa Värmlandsläns kalkningsförbund och för att få en uppvisning av helikopter spridning av kalk över våtmark. På plats var SMA Mineral Logistik Entreprenad AB och Sacndair Helicompter AB. Som berättade om hur arbetet med kalkningen går till. De gick igenom noggrant hur de arbetar. Ifrån att de får uppgifterna från VLK (Värmlandsläns kalkningsförbund) till dess att de sprider kalken med helikopter.

Nedan är ett urval av foton och filmer från dagen

  
(Alla foton är fotograferade av Sandra Woronin)

  

Under dagen fick några av oss även möjligheten till att följa med upp i helikoptern för att få se hur det såg ut ovanifrån. (klippet blev tyvärr lite skakigt på grund av filmaren blev åksjuk)

 

första sidan går det även att se filmer av det som sändes live under dagen

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Studieresa dag 6

Sista fältdagen på vår resa ägnades helt åt Cowlitz River, ett biflöde till Columbia River ca 20 mil söder om Seattle.

Första stoppet var vid den högteknologiska fiskanläggningen Cowlitz Salmon Hatchery. Där träffade vi Scott som var vår guide under dagen. Han berättade att man varje år odlar och i vattensystemet sätter ut 15 miljoner smolt och yngel. Odlingen är därmed en av de största i världen.

Besökscentrat, i mindre skala kanske något för Forshaga att ta efter:)?

 

20120912-133557.jpg20120912-133829.jpg

Av den odlade fisken återvänder ca 110000 st varje år som lekfisk. Ytterligare 30000 vilda lekfiskar stiger varje år upp i älven och via en trappa och lastbilstransporter återförs den till älvens övre delar och biflöden för lek.

I det översta steget i fisktrappan finns ett sk False weir, en form av konstgjort vattenfall som lockar upp fisken i en box för bedövning och vidare hantering. På detta sätt slipper man håva fisken och undvika stress. En liknandekonstruktion finns sedan i somras i Forshagafällan. Nedan ett klipp som visar funktionen i Cowlitz.

Liksom vid Bonneville använder man el för att bedöva och hantera fisken. Metoden verkade dock skilja sig från den vid Bonneville eftersom den till och med av oss på land upplevdes som väl utdragen och obehaglig… Troligtvis svårt att med nuvarande regler få denna metod godkänd i Sverige. Men än så länge har heller ingen försökt…

Klippet nedan visar den bedövade laxen komma in för sortering. Fisken förs via gluggar i väggen och pipelines till rätt bassäng eller till transport. Ett smidigt system.

 

Fångad lekfisk får inte hållas längre än 24h innan den måste köras upp till sina lekområden. Skälet här är detsamma som vi från Länsstyrelsen framfört till Fortum – att fisken inte ska hindras i sin naturliga vandring mer än absolut nödvändigt. Detta regleras i detalj i kraftverkens tillstånd i USA men något som är oklart beskrivet i våra vattendomar och svårtolkat utifrån djurskyddslagen. En kontakt med amerikanska fiskerimyndigheter står på min agenda…

På eftermiddagen åkte vi med Scott uppåt älven till Mayfield Dam. En hög damm i paritet med Höljes men med den lilla skillnaden man här har två stora Louversystem installerade för att ta hand om framförallt nedvandrandesmolt av chinook och coho-lax samt steelhead men i viss mån även kelt av steelhead (dvs havsvandrande regnbåge utifall någon undrar).

Mayfield-dammen

20120912-162716.jpg

De V-formade Louversystemen (se bild) silar vattnet mha fler sugpumpar och fångar på så sätt in 70% av smolten längst in i ”v”:t (70000-200000/år) Därefter åker laxen pipeline till en central för artbestämning och räkning.

En av två Louver. Slutet på den andra skymtar till vänster i bilden. I vattnet i mitten är fisken redan avledd och allt vatten går vidare till turbinerna.

20120912-163040.jpg

Stefan S specialstuderar utloppspipen från den ena louvern.

20120912-163404.jpg

Sortering av fm fångst av ca 350 chinook-smolt + en och annan cutthroat-öring.

20120912-164139.jpg

Efter det återutsätts fisken via en ny pipe några hundra meter nedströms (99% överlevnad gm hela processen).

20120912-164250.jpg

På de 30% som trots allt går genom turbinerna har man mätt upp 90-98% överlevnad. Den naturliga frågan blev ju då varför man hade investerat så många miljoner dollar i Louversystem när överlevnaden genom krv ändå var så hög. Svaret var pga den stora möjligheten till övervakning av fiskbestånden och att man inte hade full koll på Delayed mortalitet efter passagen genom krv. Se där…

Åter en högintressant dag, tack för idag och för den här veckan, i morgon är det hemresa…

/Pär och Grete

Provfiske av kräftor 2012

Under en och halv vecka i september har Länsstyrelsen i Värmland genomfört provfiske efter kräftor. kräftprovfisket har genomförts av  Urban Nyqvist och Jenny Monsén.

Första natten undersöktes ett litet tjärn i Sölje-trakten. Det fanns tidigare noteringar, att det en gång i tiden funnits flodkräftor i tjärnet. Provfiskeresultatet visade, att det inte finns några kräftor fanns kvar. Bottnarna i tjärnet är väldigt mjuka och olämpliga som miljö för flodkräftor.

Andra natten provfiskades en större sjö i Gräsmarks-trakten. Där har det under senare år fångats flodkräftor. Om beståndet är spillran av en gammal stam eller någon form av utplantering är svårt att säga. I provfisket fångades i alla fall tio flodkräftor.

  

Efter rykten om att flodkräftan försvunnit från en sjö i Mangskogs-trakten förra året, gjordes en uppföljning för att se vad som hänt. Sjön har tidigare provfiskats och har då visat vara mycket rik på flodkräfta. Nu fanns farhågor om att signalkräftor illegalt hade utplanterats. Mycket riktigt hade det stora beståndet av flodkräfta försvunnit. Vid provfiske fångades lyckligtvis inga signalkräftor, endast en kvarlevande flodkräfta fångades.

Första veckan avslutades med provfiske i en sjö och ett vattendrag i Hagfors-trakten. Här har flodkräftor planterats ut under ett par års tid. Provfisket visade att någon planterat ut signalkräftor i sjön och vattendraget. I vattendraget fanns en stor koncentration av signalkräftor medan det i sjön var sporadiskt förekommande på en mindre sträcka. Det kan vara ett tecken på att utplantering av signalkräftor i sjön skett tämligen nyligen. Inga flodkräftor fångades vid provfisket.

Under två nätter provfiskades ett par områden i centrala Karlstad. Inga kräftor fångades.

/Urban & Jenny