Fiske och fiskevård

Sjöarna och vattendragen i Värmland har under lång tid påverkats av yttre faktorer. En stor del av Länsstyrelsens fisk- och fiskevårdsarbete syftar till att mildra effekterna av både tidigare och pågående påverkan. I arbetet ingår bland annat att främja olika projekt, sköta kalkningen i länet för att motverka försurningens effekter i länet och ge tillstånd för fiskutplanteringar.

Studieresa dag 3

Idag var det dags att besöka den enorma Bonneville-dammen, det första vandringshindret fisken stöter på i den mäktiga Columbia River (medelvattenföring 34 ggr Klarälven!).
Columbia hyser ett stort antal fiskarter som chinook-, sockeye-, coho- och pink salmon samt den storvuxna och fascinerande stören.

Totalt i systemet finns 30 dammar och kraftverk men där lösningar för passage finns för samtliga. Antingen trappor och/eller trsp och smoltavledning nedströms. Den lax som vandrar längst tar sig därför idag till sina ursprungliga lekområden, uppemot 200 mil in i landet. Tack vare åtgärder och ökad överlevnad är utvecklingen för de flesta laxarterna generellt sett positiv.

Stefan framför en av de tre dammbyggnader som Bonneville består av.
20120909-010138.jpg

Turbinpropeller modell större…
20120909-010300.jpg

Här en ca 80 kg tung och 70 år gammal Columbia-stör samt ett par chinooks på väg upp i en av fisktrapporna.
20120909-010517.jpg 20120909-010618.jpg

För att kompensera skadorna på fisket som vattenkraftsutbyggnaden trots åtgärderna orsakar odlas över 9 miljoner laxsmolt per år och sätts ut i älvsystemet. Från havet återvänder varje år ca 1,5 miljoner lekmogna fiskar till Bonneville. Dessa härstammar även från övriga smoltutsättningar uppströms.

Via ett antal fisktrappor fångas, hanteras och transporteras såväl den den uppvandrande lekfisken som den nedströmsvandrande smolten. Smolten samlas in och leds via tub nedströms.

20120909-173704.jpg

20120909-173805.jpg
Nedan syns tuben via vilken den avledda vildsmolten återvänder till älven. Vattenspridaren nedströms är till för att störa skarv och andra predatorer i sin jakt på nysläppta förvirrade smolt.

20120909-174234.jpg

Varje dag under uppvandringssäsongen hanteras ca 2500 leklaxar. De som ska till avel samt uppströmstransport (vild lekfisk) sorteras ut och överskottet av odlad fisk avlivas och går direkt ut på fiskmarknaden.

Nedan en film som visar bedövningsproceduren före det att lekfisken hanteras. Man använder el-anestesi, vilket för oss kan kännas en aning tveksam och främmande, men är en vanlig och effektiv bedövningsmetod i Nordamerika. Metoden är eg inte så annorlunda jmf den vi använder hemma då vi elfiskar. Skillnaden är att fisken på filmen försätts i en djupare anestesi.

Studieresa dag 2

Dag 2 började tidigt på morgonen med en lång biltur sydost för att titta på passagelösningar i River Deschutes. Färden gick genom staten Oregons vackra landskap, från enorma och högväxta barrskogar, via höga fjäll, till öppna prärielandskap, för övrigt hemvist för Paiute-indianerna.
20120906-224323.jpg
Målet för dagen var den över 100 meter höga ”Round Butte dam” där kraftbolaget investerat 110 miljoner dollar för att fånga och transportera 300 000 smolt per år nedströms.

20120906-235535.jpg

En imponerande anläggning där man med modern teknik och målmedvetenhet lyckats nå vattendomens mål om 95% överlevnad förbi tre HEPs.

Hugh Barlow från Portland electric berättar om deras projekt

20120906-235845.jpg

Det för oss lite nya och unika sättet att rädda fisken var att de använde turbinintagens slukvatten för att locka in fisken varefter man med stora fingaller silar ut fisken ur den enorma vattenvolymen och låter vattnet fortsätta ner mot turbinerna. På det sättet behöver man inte att med tex 5% vatten försöka rädda smolten via spillluckor eller timmerrännor, dvs det som är praxis hemma. Här använde man alltså 100% av vattnet som lockvatten och får på så sätt mkt hög effektivitet.

20120907-000939.jpg

20120906-235701.jpg

Fångad fisk sorteras därefter map på art och storlek och trsp sedan omedelbart nedströms med lastbil och fördröjs inte i sin vandring mer än några timmar. Överlevnaden har uppmätts till 97%.

20120907-000334.jpg

Ännu en högintressant dag med nya insikter om vad som kan göras bara viljan finns och resurser släpps till.

Mount Hood, slocknad vulkan, 4500 möh.

20120907-000436.jpg

 

/Hälsningar Pär och Grete

Elfisket är i gång i stora dela av länet

Varje år elfiskas ett antal vattendrag i Värmlands län, elfisket är en del av uppföljningen av den kalkningen som sker i stor utsträckning i länet. Kalkningsverksamheten har under sommaren gjort en upphandling för elfisket och år kommer 131 stycken vattendrag att elfiskas av två olika företag. Vattendragen som kommer att elfiskas är utspridda över hela länet.

Klicka på länken för att se vilka vattendrag som kommer att elfiskas under 2012

Elfiskelokaler 2012

Information om elfiske finner ni genom att klicka här

 

Återställning av Öjenäsbäcken, Arvika

Med start under september 2012 kommer Öjenäsbäcken som rinner mellan Getjärn och Nysockensjön i Arvika att börja återställas. Kort bakgrund och anledning till projektet är att den ca 2,5 km långa bäcken bitvis är hårt flottningsrensad och kanaliserad vilket lett till förluster av lämpliga miljöer för flora och fauna samt försämrad funktion och produktion. Trots denna påverkan har Öjenäsbäcken kvar fina och höga naturvärden i form av flodpärlmussla, hotade mossor samt både stationär- och sjövandrande öring och bäcken är idag både Natura-2000 objekt och Naturreservat samt utpekad som ett av Värmlands mest skyddsvärda vattendrag och av Naturvårdsverket utpekad som Nationellt särskilt värdefull.

För att även i framtiden skydda de höga naturvärdena och förbättra förutsättningarna på lång sikt har Länsstyrelsen beslutat om ca 450 000 kr för Biologisk återställning av Öjenäsbäcken. Med start i år kommer bäcken att restaureras genom att sidofåror öppnas, uppschaktad sten och grus återförs, att död ved läggs ut, samt att diken pluggas. Den samlade effekten av åtgärderna kommer bli att bäcken bättre klarar perioder av låga flöden (vilket är mycket kritiskt idag) och att både lek- och uppväxtmiljöer för allehanda vattenlevande organismer blir bättre.

Här nedan ett typiskt exempel på en kanaliserad sträcka där sten och block  främst ligger längs kanterna och inte i bäcken där de gör nytta. Vi återkommer såklart med bilder från restaureringen under hösten.

Beslut om projekt bäckkalkning Örebäcken

Länsstyrelsen i Värmland( Kalkningsfunktionen) har  beslutatat om genomförande av bäckkalkning i Örebäcken som ligger i Eda kommun, bäckkalkning är planerad att starta 2012

Projektet har till avsikt att anlägga lekbottnar för öring (Salmo trutta L.) med inblandning av kalkgrus. Försöken är att kunna visa om bäckkalkning är en bra metodik för de vattendrag (objekt) som inte kan kalkas på traditionellt vis(båt helikopter, doserare) och där målsättningen med kalkningen endast är öring.