Olika teorier om varför fisken minskar i norra Vänern

Värmlands folkblad publicerade den 18 februari en intervju med yrkesfiskarna Måns Bagge och Göran Fransson (senare även en intervju med Grete Algesten Vattenhandläggare Länsstyrelsen i Värmland). I intervjuen berättar Måns bagge och Göran Fransson om sin oro över att det har hänt något i vattendragen närmast klarälvsdeltat.  Enligt yrkesfiskarna har det skett en minskning med ca 90 procent av fiskfångsterna de senaste sju-åtta åren.  Minskiningen tror Måns Bagge och Göran Fransson beror på Polyaluminiumklorid som används vid reningsverken för att fälla ut fosforet som kan orsaka övergödning.

Länsstyrelsen i Värmland är också djupt oroad över situationen i de delar i norra Vänern som Måns Bagge och Göran Fransson berättar om. Men kan inte säga att minskningen av fångsterna beror på Polyaluminiumklorid som används vid reningsverken.  Minskningen kan bero på flera orsaker och det finns olika teorier om vad som skulle orsakat minskningen.

En teori förutom Polyaluminiumklorid är att under stora delar av 1900-talet var reningen på utsläppsvatten från reningsverk och fabriker längs Klarälven mycket dålig. Fiskbestånden växte och blev stora och fångsterna var goda där näringsrikt Klarälvsvattnet kom ut i Vänern. Nu är reningen bättre i reningsverken och fabrikerna längs Klarälven är nedlagda. Vattnet i Klarälven har blivit renare och är inte lika näringsrikt, fiskebestånden minskar av den orsaken att vattnet blivit mindre näringsrikt.

Länsstyrelsen skulle vilja göra en större undersökning av de minskade fiskbestånden för att ta reda på orsaken, men undersökningar kostar pengar och med minskade anslag från Havs- och vattenmyndigheten för 2013, finns inga medel över till att starta upp någon större undersökning och det är mycket synd.

Nedan finns länkar till intervjuerna med yrkesfiskarna Måns Bagge och Göran Fransson samt intervjuer med berörda personer vid Länsstyrelsen i Värmland.

Värmlands folkblad Yrkesfiskarna.

Värmlands flokblad Grete Algestad. 

Reportage i  SVT Värmlandsnytt. 

 

3 comments for “Olika teorier om varför fisken minskar i norra Vänern

  1. Björn Gladh
    februari 21, 2013 at 11:05

    Inom den samordnade recipientkontrollen för norra Vänern har två provfisken
    genomförts i Hammarösjön 2005 och 2008 (ALcontrol, 2006 & ALcontrol
    2009). Syftet med provfisket var att få information om fisksamhällets
    artsammansättning och de enskilda arternas beståndsstruktur. I figur 3.2
    redovisas resultat från 2008 års fiskundersökning.

    Fångsten dominerades av abborre, både sett ur antal och vikt, såsom år 2005.
    Övriga fiskarter framgår av figur 3.2.
    Bedömningarna för år 2008 var i stort desamma som år 2005. Resultatet visade
    på en artrik fiskfauna med en måttligt hög individtäthet och biomassa. Andelen
    cyprinider (karpfiskar) och andelen piscivora (fiskätande) abborrfiskar
    indikerade en måttligt hög näringsrikedom.

    Inte riktigt så som Måns Bagge och Göran Fransson beskriver.
    Vad har de för källor till sin beskrivning?

    • februari 25, 2013 at 09:29

      Hej Björn, yrkesfiskarnas källor är främst deras egna fångster som visar vikande siffror i mynningsområdet (YF öster om Karlstad mot Krhmn verkar inte uppleva denna nedgång). Det provfiske som gjordes av Måns B och Kau i Hammarösjön i somras visade också relativt dåliga fångster. Provfisken är dock liksom annat fiske även de behäftade med ett visst mått av fiskelycka och tur som gör att det oftast krävs långa tidsserier för att säga något. SRK-lokalerna i norra Vänern har provfiskats 4 ggr sedan 2002 (02, 05, 08, 11) där fiskfaunan i tex Sätterholmsfjärden bedöms ha “god status” med relativt höga värden för både biomassa och individtäthet (tecken på näringsrikt tillstånd) samt en dominans av större abborrar. Samtidigt har siktdjupet ökat vilket kan tyda på en viss oligotrofiering. För Hammarösjön visade provfisket 2011 en nedgång på individ och biomassa jämfört med tidigare provfisken, ffa för större abborre. Mängd vitfisk per nät är relativt oförändrad och den övergripande statusen för fiskfaunan är bedömd som “god”. Även Kattfjorden 2011 visar höga värden för individtäthet, artantal och biomassa (flera större abborrar drar upp siffrorna) och statusen bedöms vara “god” (källa: Norra Vänern 2011, Alcontrol Laboratories).

      /Pär

  2. Mattias
    februari 26, 2013 at 19:01

    Ingen som tar upp Skarvens inverkan på Vänerns fiskbestånd?

Comments are closed.